q Ingrid Giöbel Lilja kom genom familjerna Cassel-Åkerblom till Malexander under 1970-talet och bosatte sig i en stuga "Fågelsången" vid Pelarbergets fot.
Under denna tid skrev hon sin självbiografiska bok "Att gå i gräsen - Kvinna i 1900-talet" (Norstedts 1979). I avslutningsorden skriver hon där:
"-- befinner mig i en vilstol på gräsmattan vid min sommarstuga i Östergötland. Marken och björkarna doftar och glänser, äppelträdet blommar, fåglar sjunger och göken gal i väster. -- Jag är tacksam över att ha fått leva på vår jord, ja, och över att ännu finnas till. Malexander den 27 maj 1978.
I den boken få vi följa ett sällsynt intressant och på många sätt spännande levnadsförlopp. Från ungdomsårens hårda arbete på en släktings farm i England, via Wennergrenska salonger och ett liv i noblessen till friden vid Sjöviks äng.
Hon skriver efter makens död "-- Jag var fri och obunden.-- Nu ville jag äntligen ta itu med det som jag av och till under alla åren tänkt på: att skriva."
Det var vid sin stuga som Ingrid kom att fullborda flera av sina personligt färgade romaner och det var spännande att vänta på ett nytt signerat ex från henne.
För mig personligen kom Ingrid att verka som en mentor, då jag genom henne fick insikt om min förmåga att själv uttrycka mig i litterär form. Detta genom att läsa manus, komma med goda råd, förslag till nedstrykningar, ändringar och dessutom att slutligen förmedla kontakt mellan mig och sin egen förläggare.
Det v ar många år Ingrid fick "-- gå i gräsen", etthundraett år och sex månader. Dessutom uppfylldes hennes önskan om att få leva över millenniumskiftet.
Vi i Malexander som fick uppleva Ingrids värme, vänlighet, empati, tolerans och alltid glada tillrop känner idag en saknad efter en sällsynt människa!