Med glädje minns jag tiden i början av 1970-talet, då vår familj bodde på Alnö vid Sundsvall och hade Ingrid Jonasson som granne. En tid var hon också dagmamma åt vår äldste son. Både Ingrid och jag var inflyttade och hade varken farmor eller mormor i närheten att be om hjälp, så vi fick förlita oss till varandra. För det mesta blev det Ingrid som fick rycka in, när vår familj behövde hjälp.
När jag berömde Ingrid för hennes hjälpsamhet och vänlighet, brukade hon säga: "Grannar är till för att man ska ha nytta av dem." Det var Ingrid i ett nötskal.
Sedan vi flyttat från Alnö och Ingrid så småningom blivit driftig konsumentvägledare i Motala, träffades vi inte så ofta. Det inskränkte sig till julkort och en och annan födelsedagshälsning, men när vi talades vid var det som om vi just hade skilts. Så är det med god vänskap. Tankarna går till Ingrids barn, mor och syskon. Hon lämnar ett ljust minne efter sig.