Intresse för kropp och hälsa ökar

Förr såldes hälsosam mat i hälsokostaffärerna. Numera säljer man mer tränings- och kosttillskott och egenvårdsprodukter. Mäns intresse för hudvård har till exempel ökat.

Numera är det inte bara äldre kvinnor som kommer till hälsokostaffären. Även männen gör sina besök.

Numera är det inte bara äldre kvinnor som kommer till hälsokostaffären. Även männen gör sina besök.

Foto:

LINKÖPING2003-11-24 14:53

För bara några decennier sedan fanns inte det stora intresse för den egna kroppen och hälsan som nu håller många människor i ett fast grepp.

Ibland går självupptagenheten in i ett gym och kommer aldrig mer ut, den opererar om kroppsdelar till önskad form och storlek och äter mat som får ögonen att tåras av leda på omgivningen.

Men det finns också ett mera modest och allmänt intresse av att hålla sig frisk och kry i en tillvaro som stressar människor med en annan bantning: den av vitala delar i vår samhällskropp.

I ett radioprogram om olika typer av kosttillskott får vi veta att varannan svensk äter dem i någon form - en "kombivitamintablett" lär leda ligan.

Och kundkretsen har breddats, så lyder det samstämmiga beskedet från ett antal hälsobutiker jag talar med. Därmed avser man en såväl ålders- som könsmässig förändring. För inte länge sen var den typiska kunden i affärerna som då kallades hälsokostbutiker en kvinna i övre medelåldern.

-- Nu har vi kunder i alla möjliga åld-rar, säger Pia Karlsson på Naturapoteket i Linköping. Det är faktiskt precis vem som helst som kommer till oss.

Hudvårdande män

Hon berättar om förskjutningen i sortimentet. I tidigare hälsokostbutiker låg - som namnet antydde -- betoningen på speciell mat. "Hälsokosten" har nu i högre grad tagits över av vanliga matbutiker med nya krav på ekologisk, giftfri, mager -- och allt vad det kan vara -- mat.

-- Nu säljer vi mera tränings- och kosttillskott, säger hon, och en större mängd egenvårdsprodukter. Vi har Medelsvensson som kund, en människa som vill hålla sig alert och orka med en pressande tillvaro.

Ulla Karlsson på Life i Linköping poängterar också det ökade försäljningen av hudvårdsprodukter, även bland män i en utsträckning som inte var vanlig förr.

Ulla instämmer i bilden av kunden på 80-talet som en något äldre kvinna och att intresset numera krupit nedåt i åldrarna.

Både Pia och Ulla talar om hur folk insett vikten av förebyggande vård, och förutom att ändra livsstil försöka mota ohälsa med allehanda produkter.

Kräsna kunder

Mikael Jutterström på HälsoQ i Motala säger i stort sett samma sak och tillägger att "det finns en annan seriositet i dag".

-- Produkterna är testade, kunderna är mer kräsna och det blir över huvud taget roligare att jobba då, säger han.

Han välkomnar synsättet att betrakta naturläkemedel som ett komplement eller alternativ till traditionell medicin och ger ett exempel:

-- Om en ung människa lider av nedstämdhet är det kanske inte så bra att i förstone ta till starka antidepressiva läkemedel, man kan prova ett naturpreparat först.

Äldre hälsovåg

Det alla tre talar om som blivit mycket van ligare, kosttillägg i "kropps-byggande" syfte, är vanligen inte farligt. Däremot ska man givetvis akta sej att köpa såna saker via nätet, säger Mikael. Självklart för många, men kanske inte för unga grabbar som rör sej mer än hemtamt på internet och ser lockande bilder av manliga muskelberg.

Vad yngre människor kanske inte känner till är att Sverige mot mitten av 1900-talet var med om en annan mäktig hälsovåg, där centralgestalten hette Are Waerland. Doktor Karl-Otto Aly, som var med att bygga upp hälsohemmet Tallmogården i Dalarna (invigt 1972) tillämpade där många av Waerlands principer för ett sundare leverne. Betoningen på egen- och friskvård är i högsta grad levande ännu, berättar Gudrun Adenberg på Tallmogården, men bekräftar även att den förändring ägt rum som hälsobutiksinnehavarna talar om. Till Tallmogården kommer inte i första hand remitterade patienter längre, utan folk söker sej dit i förebyggande syfte.

--Vi grundar vårt friskvårdskoncept på tillgänglig medicinsk kunskap och ser till att vi har kompetensen, men vi är inte ute efter att "leka läkare", säger Gudrun Adenberg.

FOTNOT: I en kommande artikel berättas om hur det var att leva som waerlandist i 40-talets Sverige.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om