q Ivan Lundquist gick bort den 16 april 2004 i en ålder av 89 år. Han efterlämnar makan Gertrud samt barn och barnbarn.
*
Med Ivan Lundquist har en av de viktigaste krafterna för modernisering av den svenska industrin under efterkrigstiden lämnat oss.
Om någon var en "self made man" så var det Ivan Lundquist. Han föddes som son till en överfogde i Hyllinge kolgruva, tillhörande Höganäsbolaget. Dagen för födelsedagen blev dramatisk. Samma dag som Ivan Lundquist föddes dog hans äldste bror, 21 år gammal, i ett annat rum på samma sjukhus.
Fadern gick bort när Ivan var tio år gammal, familjen fick knappa ekonomiska omständigheter och Ivan fick när folkskolan var avklarad ta arbete för att försörja sig. Det första arbetet bestod i att tvätta bilar i en verkstad i Helsingborg. Hans ambition blev att bli ingenjör, han flyttade till Stockholm och skrev in sig vid Stockholms Tekniska Institut. Han bodde hos en syster och svåger i Olofslund och arbetade vid sidan av studierna som "pinnpojke" (håller mätkäppar vid avvägning) i Stockholms gatukontor.
Som ingenjör (väg och vatten) under kriget blev han engagerad i befästningsbyggande i skärgården innan han tog anställning som chef för HSB:s marmorbrott i Krokek, Kolmården. Där utvecklade han en ny marmorsåg, fick fart på det förut olönsamma företaget och blev uppmärksammad av HSB:s legendariske chef Sven Wallander. Denne kände till den snabba utveckling av byggmaskiner som skett i USA under kriget, bildade företaget Byggnadsekonomi och sände år 1946 sin unge påläggskalv Ivan Lundquist till Amerika för att skaffa agenturer.
Lundquist kom i stället för byggmaskiner hem med en truckagentur, Ross. Helst hade han velat få agenturen också för Clark, men där var man först tveksam. Men chefen Esra Clark kom efter en tid till Sverige, BT fick också den agenturen och Byggnadsekonomi döptes om till Bygg- och Transportekonomi, BT.
I USA blev Lundquist intresserad av lastpallen. Han förstod snabbt vilka möjligheter till ett rationellt materialflöde som skulle skapas om man kunde införa en standardiserad lastpall. HSB började snart efter hans hemkomst att tillverka HB-pallen i formatet 32x48 tum, en HSB-anställd fick uppdraget att bearbeta SJ för att få en nationell standard accepterad. Detta ledde till att Sverige som första land i världen fick en nationell pallstandard 1959. Med smärre justeringar är det den pallen som blev Europapallen några år senare.
Med standardpallen som utgångspunkt började snabbt ett helt transport- och distributionssystem att utvecklas i Sverige. När det gällde transportsystemen var den svenska industrin närmast efterbliven när kriget tog slut. Men med hjälp av standardpallen kunde Sverige tjugo år senare räkna sig som ledande inom transportsystem och materialhantering.
Bakom detta stod främst Ivan Lundquist som förstod pallens möjligheter redan 1946 och som med Sven Wallander i ryggen kunde utnyttja sin framsynthet till att få i gång en närmast explosiv verksamhet när det gällde den svenska industrins transportrationalisering.
Ivan Lundquist lärde på alla sätt ut sina kunskaper. BT:s Transportteknisk Handbok 1967 kom att styra både systemutformning och nomenklatur inom svenskt materialflöde.
BT började tillverka pallyftvagnar i Ulvsunda 1948. Den tillverkningen växte med rekordfart och flyttade till Mjölby 1951. HSB hade då dragit sig ur som ägare, i stället klev mäktiga KF in.
De svenska pallyftvagnarna följde standardpallens segertåg ut i världen, BT blev världens störste tillverkare av pallyftvagnar. Innovationskraften i företaget var betydande, vagnarna följdes av truckar av en mängd olika typer. I dag är BT världens störste tillverkare av lagertruckar. Ägare är sedan några år japanska Toyota, men tyngdpunkten i utveckling och tillverkning har stannat i Sverige.
Sedan starten var Ivan Lundquist chef för BT. Som företagsledare var han synnerligen drivande och, för sina anställda, också mycket krävande. Men han var också en magnet och uppfostrade en hel generation av senare tongivande tekniker och säljare inom svensk materialhanteringsvärld.
Ivan Lundquist var under hela sin gärning mycket lyhörd för internationella tendenser. I mitten på 60-talet lanserade BT begreppet "rental", leasing med fullserviceavtal. Under det begreppet säljs i dag majoriteten av alla truckar i Sverige.
1980 avgick Ivan Lundquist som vd för BT. Han har sedan haft glädjen att se sitt livsverk växa vidare till att bli en kronjuvel i svensk industri.
Och frågan är om någon annan person har haft så stor betydelse när det gällde att utveckla den 1945 ganska efterblivna svenska industrin till den effektivitet och de säljframgångar vi kunde se på 60- och 70-talen.