- Åtminstone från medeltiden och framåt, garderar han sig, eftersom det är den tid han studerat.
Med avstamp i 1500- och 1600-talens västerländska civilisation kan man säga att visionen om det goda livet har gått från att handla om grupptillhörighet till att bli en mera individuell angelägenhet.
För några hundra år placerades det goda livet i en annan tid. I ett schlaraffenland, eller ett svunnet Atlantis. I Sverige talade medeltidsmänniskan om tiden under Erik den helige som tiden då det goda samhället existerade. Andra förlitade sig på löftet om ett bättre liv ovan där. Uthärdade man bara fattigdom, svält och umbärande i livet skulle belöningen helt visst komma i himlen. Utfästelser som med framgång kunde användas - och som på många håll används än i dag - som maktmedel för att hålla folk i schack och ta udden av krav på drägligare förhållanden.
- Meningen och tryggheten i livet var den plats man hade i samhället. Det fanns föreställningar om vilka rättigheter och skyldigheter som följde med grupptill- hörigheten. Allt handlade om familjen, den egna byn och bygden. När allt detta fungerade, då fungerade livet, säger Dag Lindström.
Skomakare, bliv vid din läst, så att säga.
Heder och ära var oerhört betydelsefulla begrepp. Kunde förlorad heder inte återupprättas stängdes man obönhörligen ute från den viktiga gemenskapen. Här kan man dra paralleller med händelser i dagens samhälle, menar Dag Lindström.
Hur ser visionen om det goda livet ut i dag?
I dag har pendeln svängt från gruppens betydelse mot en mera individuell syn på människan. Kanske såddes fröet till detta under upplysningstiden på 1700-talet.
-- Man började tala om att människan, och därmed individen, kunde utvecklas och förbättras och på så vis nå nya mål, säger Dag Lindström.
Det var också under upplysningstiden som jämlikhet började diskuteras och man började ana konturerna av ett annat sorts samhälle. Även om jämlikhet då inte ska förväxlas med hur vi ser på jämlikhet i dag. Stora grupper räknades fort- farande inte. Kvinnor och fattiga utestängdes systematiskt. Ett problem som fortfarande på många sätt är aktuellt.
När lönearbetet blev modellen för försörjning på 1800-talet innebar det att mycket av den gamla tryggheten för människor försvann. Folk flyttade till städerna, den gamla bysamhörigheten och nätverken försvann. Det blev upp till den enskilde att själv försöka bevara visionen om det goda livet.
I dag är det individen som gäller.
- Typiskt för dagens människa är att vi vill göra många olika saker. Vi nöjer oss inte med en roll och på så vis rör vi oss också mellan olika världar där visionerna om det goda livet kan se olika ut.
Vi kan ha en vision för privatlivet och en annan för arbetslivet. Dessutom är vi delaktiga i den mera övergripande visionen om det goda livet som ett politiskt mål för samhällsbyggande och samhällsutveckling.
Ett aktivt liv långt upp i åren, god hälsa, stort socialt umgänge och därtill ett intressant och välavlönat jobb. Så ser schablonbilden av det goda livet ut. Åtminstone den bild som media förmedlar.
Nutidsmänniskan hänger på och ekorrhjulet rullar fortare. Vi arbetar mera och vi spelar också mera. Över 30 miljarder kronor per år lägger svensken ner på spel. Pengarna är medlet som ska hjälpa oss att nå målet - det goda livet.
Sjukskrivningarna har gått i taket, folk jobbar som tokiga. Tiden har krympt och för många existerar över huvudtaget inte fri tid. Allt är uppbokat och man är ständigt på språng.
- Det paradoxala med visionen om det goda livet är att den aldrig kommer att se likadan ut. Målet kommer ständigt att flyttas, säger Dag Lindström.
Om målet ständigt flyttas finns naturligtvis en risk för att det till slut hamnar utom räckhåll. Frågan man kan ställa sig är om dagens människor har, eller kommer att få, helt orimliga förväntningar på livet. Det finns forskare i dag som menar att så är fallet och att vi faktiskt blir sjuka av det.
I vår pressade vardag, kommer mycket framöver att kretsa kring hur vi ska slippa stress och sjukskrivningar, tror Dag Lindström.
-- Då blir det mera en fråga om att undvika det onda livet. Men också att nå det goda livet i en annan mening än det rent materiella.
En reaktion mot det goda livet som individuellt projekt kommer alldeles säkert, tror han. Reaktionerna mot det goda livet som materiellt projekt är redan här, med olika alternativrörelser som new age, veganrörelsen och liknande.
-- Många gånger handlar det om puritanism. Att uppnå det goda livet genom att avstå från det som andra uppfattar som livets goda. Mycket pengar, mat, sex, och alkohol.
Men att sådana rörelser skulle få en majoritet med sig och överleva någon längre tid tror han inte.
-- Nej, föreställningarna lever ju mycket på att vara en reaktion mot överflöd.
Det goda livet låter bra. Men vem bestämmer vad som är gott och inte?
Baksidan av visionen kan bli att vi får svårare att acceptera det vi upplever som avvikande. Hur kan någon frivilligt välja att leva på ett sätt som för många framstår som förfärligt? Och ska människor ha den rätten?
- Risken för toppstyrda samhällen ökar när alla trycks in i samma mall. Historien har många exempel på hur fasanfulla samhällen har blivit resultatet av en utveckling som från början verkade god, konstaterar Dag Lindström.