Malla Solheim har gått tre år på Folkuniversitetet i Linköping och tycker att det finns både fördelar och nackdelar med att sluta. Det ska bli skönt att slippa alla måsten, plugg och krångel, men ändå sorgligt, tycker hon.
-- Jag har tyckt att det är roligt att gå till skolan och kommer att sakna klasskamraterna. Jag vet att man inte kommer att ha kontakt med alla.
Att Malla började på Folkuniversitetet berodde delvis på skolans speciella arbetssätt, men i början trivdes hon faktiskt inte alls.
-- Efter ett par veckor funderade jag på att byta. Arbetssättet är så väldigt annorlunda, men jag kom till slut in i det. Så här i efterhand är jag glad att jag stannade kvar.
På skolan arbetar eleverna mycket med teman och har mycket eget ansvar. De bestämmer själva på vilken nivå ett temaarbete ska göras och är de väldigt ambitiösa kan det bli väldigt stort. Redovisningssättet är också valfritt och eftersom Malla tycker om teater brukar hon försöka dramatisera redovisningarna.
Att skolan är speciell beror kanske också på att den är så liten. Kontakten med lärarna blir mer personlig och Malla tycker att de bryr sig mycket om eleverna och vill att de ska lära sig saker.
I slutet har det blivit lite betygstress, något som inte har varit så vanligt i tidigare årskurser. På Folkuniversitetet läser eleverna ofta flera kurser i samma ämne parallellt och sammanflutet, till exempel svenska B och C, och betygen i alla kurser ges i trean.
-- Nu har vi fått reda på alla slutbetyg och jag är nöjd med dem, säger Malla.
Åka på utflykter
Malla och hennes klass-kamrater tar inte studenten förrän på fredag, men eftersom betygen måste sättas hade de sin sista vanliga lektion redan den 25 maj. Tiden efter har de ägnat åt saker som att förbereda spex och fester, skriva sånger till studentdagen och åka på utflykter till nästan alla Östergötlands hörn och grannstäder.
--Många av mina klasskamrater kommer från andra orter, bland annat från Vadstena, Motala, Kisa och Katrineholm, och vi har varit hemma hos dem.
Framtidsdrömmarna och planerna är många, men den dominerande just nu är att om några år utbilda sig till lågstadielärare och arbeta på en skola på landet.
-- Jag har massor med idéer om hur jag ska undervisa. Eleverna ska leka mycket och ha roligt.
Men innan hon börjar utbilda sig till lärare vill hon ut och resa i världen. Malla pratar förutom engelska också spanska och tyska och i skolan har de fått lära sig mycket om andra länder.
-- Vi har fått en förståelse för andra länder som vi inte haft tidigare och det har gjort att många vill åka utomlands efter studenten.
Malla funderar på att åka till Oslo och jobba för att få ihop pengar. Sedan vill hon åka och hälsa på kompisar i Australien eller sin moster i Aten. Var det hela slutar vet hon inte, men hon är öppen för ändringar av planer.
-- Jag kanske bestämmer mig för att inte bli lågstadielärare, vem vet.
Malla Solheim
Ålder: 18 år
Bor: I Höversby, som ligger mellan Örtomta och Björsäter
Har pluggat: Samhällsprogrammet med internationell inriktning på Folkuniversitetet
Bäst med gymnasie-tiden: Att man får träffa så många kompisar varje dag
Sämst med gymnasietiden: Tidiga morgnar
Vill i framtiden: Bli lågstadielärare