-- Vi ska sjunga, leka och dansa till gammal god 80-talsmusik, och jag tänker bara njuta hela kvällen.
Karin fyller den 20 juni men firar av praktiska skäl i förtid. 40 personer är bjudna till fest i dagislokalen, men Angelica, 14 år, och Jessica, 11, är de enda barnen som får vara med. Det är jubilarens båda döttrar, sportiga och målinriktade som mamma. Och föralldel pappa.
-- Vi är noga med jämställdheten och lär våra flickor att bli självständiga. Något som de helt klart gillar, noterar Karin.
Hon berättar en rolig historia i det sammanhanget. Vid tvärtomleken, där föräldrar och döttrar skulle tänka sig in i onormala roller, utbrast då femåriga Jessica:
"Tänk om man hade en mamma som lagade mat!"
Det gör hon nämligen aldrig. Karin sköter tvätten men pappa styr i köket.
-- Calle gillar det och då får han hållas där.
De är jämspelta på andra områden också, exempelvis sportandet. Calle, 195 cm, och Karin, 183, möttes på en hög nivå när tjejen från Köping kom till Linköping för att spela basket.
-- Jag tränade hårt och ofta för att komma så långt som möjligt. Men landslagsplaner hade jag aldrig.
Karin plockade poäng och fångade returer som "tung center" i KFUM Linköpings division I-lag. Hon ångrar inte sin helhjärtade satsning, däremot att den inte kombinerades med högskolestudier.
-- Jag har ingen universitetsexamen men försöker ta igen det genom att läsa olika kurser. Närmast blir det pedagogik och psykologi. Karin kommer från Köping och är uppväxt i en familj med två politiker. Mamma Berit satt i landstinget, pappa Göran Magnusson var kommunalråd (s), blev riksdagsman och är vice ordförande i konstitutionsutskottet.
-- Jag har inga politiska ambitioner men bestämd uppfattning i många frågor, särskilt de könsrelaterade.
Hårdexploateringen av kvinnans kropp får Karin att se rött. Vad tar media för ansvar? undrar hon.
I Stureforsfamiljen är det i alla fall ingen mansdominans. Tvärtom. Calle får ensam försvara positionen, i köket och annorstädes, mot Karin, Jessica, Angelica och katten Smulan, 5 år. Det gör han som en hel karl.
--När Karin och Calle flyttade ihop bodde paret i en etta på 40 kvadrat, de flesta innehållande idrotts-kläder hängande på tork. Nu har de betydligt bättre rörelseutrymme och mer lagom träningsdos.
-- För mig är det en behaglig nivå med sköna pass hos Friskis & Svettis. Men mycket tid går åt till att följa barnens fotbollsspel i Sturefors respektive Brokind. De är duktiga och har vinnarskalle.
Karin växte ifrån alla kompisar mellan sjuan och åttan och var inte enbart glad åt att bli längst i klassen. Men i basket fick hon nytta av sin reslighet.
-- Jag har alltid sträckt på mig och stått upp för mina principer och åsikter.
Beslutsamheten väckte beundran på Saab. Efter jobb med inköp och försäljning inom reservdelsorganisationen fick hon erbjudande att byta skruvar och muttrar mot människor.
-- Nu har jag varit tre år på personalsidan och börjar bli trygg i rollen.
Karin arbetar med utlandsanställd personal, många sydafrikaner i Linköping och Linköpingsbor i flera länder. Det blir mycket HR-frågor (human resource) och många långa resor.
-- Jag åker till Sydafrika tre gånger om året, deltar i rekrytering, kulturträningsprogram där nere och introduktion här hemma. För närvarande har vi cirka 25 sydafrikaner (nästan bara män) på Saab i Linköping.
När Karin kom hit från Köping fick hon introducera sig själv. Det gick också bra. Hon har naturliga förutsättningar att hålla sig i centrum och envist plocka poäng, ofta två åt gången.