Förre länsrådet Lars Rydberg vid Östergötlands länsstyrelse avled den 15 maj i en ålder av nära 73 år. Han var född i Göteborg och tog studentexamen i Halmstad 1948. Han blev reservofficer 1950 och fortsatte sina studier vid Lunds universitet där han var en aktiv elevkårsfunktionär. Han var bland annat kurator för Hallands nation. År 1955 avlade han en jur kand i Lund. Efter tingsmeritering och åklagartjänstgöring kom han till Linköping och Östergötlands länsstyrelse 1962. Länsråd blev han 1971.
Under sina många år som ämbetsman i Östergötland -- 1962 till 1994 -- hade Lars Rydberg flera ledande funktioner. Huvuduppgiften var befattningen som länsråd. Denna medförde att han var landshövdingens ställföreträdare. Under sin tid som länsråd samarbetade han med tre landshövdingar.
Vid sidan av sina uppdrag i länsstyrelsen fick Lars Rydberg axla många andra tunga länsuppgifter. Hans intresse för skolfrågor ledde honom till ordförandestolen för länsskolnämnden. Han var även ordför-ande för Östergötlands sångarförbund, Östgötateaterns vänner, Delegerade för Vadstena forum och Krogen Amerika Grafikcentrum. Inom närings-livet var han ordförande i bland annat Sparbanken Gothia Alpha. Han var sekreterare i kommittén för anordnande av högre utbildning i Linköping, som med tiden blev Linköpings universitet, sekreterare i stiftelsen Övralid samt styrelseledamot i Vadstena-Akademien, SOS Östergötland, Erichs Communications AB med flera. Han var medlem i bland annat Rotary och Frimurarna.
Lars Rydberg sörjes närmast av makan Kerstin, dottern Tina med make Peter, Helsingborg, dottern Lotta med make Håkan samt Catti med make Hasse, Halmstad, åtta barnbarn samt brorsdottern Elisabeth Dufva, Stockholm.
*
Vännen och arbetskamraten Lars Rydberg slutade sina dagar när den svenska naturen är som mest leende och fylld av blommor och fågelsång. Han älskade att promenera med sin Kerstin och hunden Rufus i vårens tid.
Nu har Lasses stämma tystnat, den stämma som har lockat fram så många glada skratt. Lasse var en genuin entertainer som var mycket populär i alla kretsar länet runt.
Vi gjorde flera gemensamma resor till Tåkern, Omberg, skärgårdsöarna, Vätterbygd, Sommen, natur- och kulturreservaten i det rika Östergötland och många flera platser. Lasse hade den underbara förmågan att få de flesta på gott humör. En sådan medresenär är guld värd. Att nästan alltid ha roligt är stort, men större är att det skapades en förhandlingsmiljö som så gott som alltid ledde till ett positivt resultat.
Vi är många som känner stor saknad efter Lasse. Visst kan vi som lärde känna honom väl i vårt inre återkalla den profilstarka rösten och höra hans snabba replikföring, träffsäkra karaktärsbeskrivningar och kunskapsrika kommentarer. Men i fortsättningen blir det ändå bara vad man tror att han skulle säga. Och det är något helt annat än Lasses genuina förmåga att vända på argumenten och föra in helt nya perspektiv i samtalet. Den Rydbergska kryddan var välsmakande i de flesta samtalsmenyer.