Den i sång- och musikkretsar välkände kyrkomusikern Lennart Runefors har helt hastigt gått ur tiden 89 år gammal. Själv blev jag en av hans många vänner i Linköping, när han 1958 tillträdde tjänsten som kyrkomusiker i Tannefors. Vi var båda smålänningar till börden och uppvuxna i var sitt lärarhem, där sången och musiken nästan hörde till dagordningen. Därför kände vi alltid en särskild gemenskap i vårt mångåriga samarbete i kyrkans tjänst. Med uppriktig beundran följde jag särskilt vår vän Gunnar Meijers kyrkliga uppbyggnadsarbete i Tannefors alltid i nära samråd med just Lennart Runefors.
Därför var det särskilt för dessa två, Rune och Gunnar, en stor dag när Tannefors kyrka med sitt vackra tegel stod färdig och högtidligen invigdes av dåvarande biskopen Ragnar Askmark, första söndagen i advent 1964.
Än i dag kan jag erinra mig att biskopen framförde ett varmt tack till de två nitiska kyrkbyggarna och deras trogna medarbetare för deras självuppoffrande insatser vid tillkomsten av kyrkans i Tannefors. Jag har på känn, att vännen Rune den gången spelade med särskild entusiasm på den orgel som han sakkunnigt och omsorgsfullt hade iscensatt. Lika glädjestrålande dirigerade Rune på samma oförglömliga högtidsdag den utmärkta kör, som han också hade initierat.
Med stor tacksamhet ska jag alltid minnas denne min trofaste vän Lennart Runefors, som gick sin väg stilla och försynt genom livet men alltid spred glädje med Musica Sacra, den tempelsång "som andaktsfull stiger mot himlens höjd". Samtidigt innesluter jag Lennarts maka med familj och släkten i övrigt i varmaste tankar.