I denna ljuva sommartid kommer beskedet om att en riktigt god vän inte finns hos oss längre. Det gör ont!
Maja, som jag alltid kallade henne, var inte bara en god vän utan också en underbar mamma, mormor, dotter och syster. Alltid mån om de sina och en vän som alltid ställde upp.
Ibland så undrade vi hur hon orkade vara så positiv och glad trots sin tuffa situation. Men klagade gjorde hon aldrig.
Sammanhållningen och att alltid ställa upp för varandra är något jag alltid beundrat hos familjen Gunnarsdotter Jansson.
Jag hade förmånen att få arbeta med Maja och det var alltid lika roligt. Trots ett tufft jobb fanns alltid hennes härliga skratt nära till hands. Om vi hade problem med personal så ställde hon alltid upp, jag vet aldrig att hon sade nej. Även om hon nog ibland skulle ha gjort det och tänkt lite mer på sig själv.
Sorgen efter en älskad person försvinner inte. Den finns kvar livet ut. Men den förändras och så småningom går det att leva med den
Betänk livets korthet.
Dödens visshet.
Evighetens längd
Med dessa rader vill jag tacka Maja för att jag fick vara hennes vän. Mina tankar går till alla i familjen.