Med bestörtning mottog vi meddelandet om att vår kära vän Marianne Olson hastigt avlidigt den 28 september.
Marianne hade just fyllt 77 år och var mycket aktiv ända till sin död. Hon växte upp i Skänninge som äldst av tre flickor. Efter sin utbildning anställdes hon vid Östgöta Landshypotek som kassör och verkade där till sin pensionering.
Marianne var änka efter professorn Gunnar Persson. De fick inga gemensamma barn men hon ägnade mycket kärlek och tid åt de tre flickorna Elisabeth, Kristine och Margareta som Gunnar hade från ett tidigare äktenskap. De blev hennes barn och de stod varandra mycket nära.
Marianne hade i övrigt ett mycket stort nätverk. Däri ingick både ideella föreningar och fritidsintressen liksom gamla och nya vänner. Årets högtid var på somrarna då hon ägnade all tid åt livet i det vackra fritidshuset på Grönö utmed kusten vid Västervik tillsammans med barnen och deras familjer. Dit var man alltid välkommen antingen man kom till lands eller sjöss. Hon hann med allt och var ett stort energiknippe som alltid med glatt humör och stor entusiasm spred glädje och skratt omkring sig. Att kritisera och komma med negativa omdömen om någon person var henne fjärran. Hon var positiv och hade alltid något gott att säga och delade gärna med sig av sin finstämda humor blandat med några av sina historier med ett innerligt skratt.
Vi, nya och gamla vänner som har haft förmånen av att stå denna enastående person nära, känner idag en stor förlust och saknad. Vi får nu nöja oss med alla minnena och med Ibsens ord besinna "evigt ejes kun det tapte".
Våra tankar går till de närmast sörjande i deras stora sorg. Den enda tröst vi kan ge är att minnas och glädjas åt allt det positiva de haft gemensamt då Marianne stått vid deras sida.
Vid lyser frid över Mariannes minne.