q Helt plötsligt rycktes Matts Gunnsjö bort från de levandes skara. Det vållade smärta, sorg och bestörtning i vida kretsar. För vi är många som lärt känna Matts. Vi känner sorg och saknad över att ha mist en god vän och en fin arbetskamrat.
Att jag själv under mina sista år som rektor på Österbergaskolan i Linköping hade turen att få ha Matts som medhjälpare är något, som jag minns med glädje och tacksamhet. Vi blev mycket goda vänner och kände en stor gemenskap. Att så blev fallet var inte minst Matts förtjänst.
Matts är inbokad hos mig för alltid.