q Den 21 juni, på årets längsta dag, slutade hans hjärta att slå och vi har så svårt att förstå att det verkligen är sant. Matts hjärta var så stort, varmt och generöst med plats för många av de människor han mötte under sitt liv. Elever, arbetskamrater och kollegor på de skolor där Matts arbetat har känt hans stöd och hans omsorg. Särskilt de som på ett eller annat sätt hade bekymmer. Därför känns tomrummet efter honom så oändligt stort för så många.
Mitt i vår sorg minns vi ändå alla glada stunder med hans underfundiga och träffsäkra iakttagelser och kommentarer om livet och världen omkring.
Våra tankar går i dessa dagar till hans familj. När Matts pratade om Ewa och sina tre flickor fanns en alldeles särskild värme i rösten. Nu har hans röst tystnat för alltid, oväntat och alldeles för tidigt. Vi minns med tacksamhet den tid vi fick arbeta tillsammans med Matts.