Erik Bjarnle
När sommaren just börjat fick vi budet att vår gamle kamrat och hedersmedlem gått ur tiden.
Erik fick leva ett långt och innehållsrikt liv, som hela tiden präglades av hans intresse för skog och mark och att vistas ute i naturen, vilket han kunde göra hela livet utom de sista åren, då hälsan hindrade honom.
Att Erik kom att välja IFK som klubbtillhörighet var nog ingen slump. Namnet Idrottsföreningen Kamraterna stod ju för det Erik satte främst, nämligen kamratskapet. Inom IFK Orientering var Erik verksam från slutet av 30-talet och kom tidigt in på en ledarbana, som kom vara ett drygt halvsekel, främst då i styrelsearbete med många år som kassör och ordförande. Vid våra arrangemang var Erik en stöttepelare under lång tid som gärna åtog sig ansvarsfulla och krävande arbetsuppgifter. Erik var en god förebild för det ideella arbetet i föreningen. Hans erfarenhet och kunnande har satt sin prägel på många i föreningen, vilka fått sin första insikt i ideellt klubbarbete under Eriks mentorskap.
När Erik, men ålderns rätt, trappade ned på de tyngre arbetsuppgifterna i föreningen, blev han vår hustomte och allt i allo. Han var alltid med och hjälpte till, oavsett om det var en nationell tävling, ett litet klubbarrangemang eller en nybörjarkurs. Hans ständiga närvaro i klubblokalen gjorde att vi andra aldrig behövde bekymra oss om dess praktiska problem, Erik var alltid där och ordnade allt.
Tips- och bingopromenaderna i Vidingsjö är till stor del Eriks verk. Hans intresse för motion med idéer och praktiska arbetsinsatser vid starten har i hög grad bidragit till att de blivit så populära.
Eriks ledarinsats medförde bland annat att han blev den förste inom IFK Orientering som erhöll IFK Centralstyrelses högsta utmärkelse, hedersmedaljen.
Vi saknar Erik i föreningen och kamratkretsen, och våra tankar går till makan Iris och dottern Chatarina med familj.
IFK Linköpings
Orienteringssällskaps styrelse
genom