Lasse Karlsson, Vadstena, har avlidit i en ålder av 68 år. Närmast sörjande är sambo med barn och tre barn från ett tidigare äktenskap.
*
Lasse föddes i Linköping 1934. Familjen bodde i Gottfridsberg strax intill Tage Danielsson. Pappan var då militär med rötter i Hitthem i Kisa. Mamman kom från bruksorten Boxholm där Lasse var mycket som barn.
Hans reslust och generositet fanns från början. När han som tidningsbud fick sin lön kunde han åka Linköpingsbussen runt så långt han fick. Så småningom fick han egen tidningskiosk. Dessutom var han blomsterbud i den lilla blomsteraffären som fortfarande finns kvar på hörnet vid Kaserngatan.
Genom dessa arbeten kunde han sin stad då han som tioåring flyttade med familjen, mor, far och syster, till Stockholm. Där präglades hans liv av teater. Han spelade med i Medborgarhusets barnteater på söder med Elsa Olenius som ledare tillsammans med bland andra Catrin Westerlund, Olle Johanson, Anita Wall och Katarina Byström. Elsa Olenius väninna Astrid Lindgren skrev, såsom han mindes, ett nytt avsnitt för dem varje vecka.
Lasse arbetade i kolhamnen i Värtan och sedan på Johnssonlinjens kontor vid Stureplan för att få ekonomisk möjlighet att gå på scenskolan. 1952--53 gick han på Manja Beunkows skola för scenisk utbildning. Som 17-åring gjorde han musik till Stockholms 700-årsjubileum. Valsen spelades in och tre exemplar trycktes som guldskivor, varav kung Gustav VI Adolf fick en.
Lasse skrev och spelade radioteater. Den första stora rollen var som den snälle boven Nicke i "Mästerdetektiven Blomquist och Rasmus".
Som 19-åring, då han var ansvarig för S:t Görans ungdomsgård i Stockholm, startade han S:t Görans barnteater, vad vi förstår den största barnteater som funnits i Sverige.
1957 startade han Kingside i Stockholm som snabbt blev ett populärt mål för stadens ungdomar. 1960 blev Lasse värmlänning och tillträdde tjänsten som chef för Mariebergsskogen i Karlstad. Ett stort djurintresse föddes hos honom och han fick sina första kontakter med djurparksvärlden. Redan då påbörjades en vänskap och ett livslångt samarbete med Inger och Lasse Sandberg.
Mariebergsskogen blev en arena för de stora artisterna Cliff Richard, Louis Armstrong, Count Basie, Duke Ellington, Jimmy Hendrix och självklart också Lill-Babs.
I början av 70-talet blev Lasse vd för Parken Zoo i Eskilstuna. Dit tog han den lilla pandan, den stora pandan och de vita tigrarna. Han satte även homo sapiens, människan, i bur. I tre somrar var det ett uppmärksammat inslag i miljödebatten. Vi måste vårda naturen, vårt paradis på jorden.
Under sina 25 år i Eskilstuna hann Lasse med uppdrag som vd för Folkparkernas Nöjesvaror och kreativ medarbetare i flera kommittéer. 1982 blev han årets "Folkparksgubbe".
1994 återvände Lasse till Värmland, efter förfrågan från landshövding Ingmar Eliasson, som vd för Rottneros park. Han sa sig ha kommit till paradisets paradis. 1999 utsågs han till "Årets värmlänning".
Lasse kunde säga att livets resa varit lång men värd all möda. Han använde ibland uttrycket "Herrens vägar äro outgrundliga" och delade liksom upp sitt liv i hållplatser.
Han fick nya idéer för att locka fler människor till parken. Han tillfrågade Inga-May Ullström att arbeta med programverksamhet och delgav tanken om att anlägga en Bibelträdgård.
Till pingst år 2001 kunde Parken inviga en liten scen för teater och mindre musikprogram i Blomsterträdgården.
På våren år 2002 blev Lasse sjuk och opererades. Lycklig över att allt gått bra återvände han till livet men beslutade sig för att bli pensionär. Eftersom bostaden låg mitt i arbetsplatsen, den norra kavaljersflygeln, var det naturligt att flytta. Efter val mellan olika platser både i och utanför Värmland styrdes flyttlasset mot Vadstena. Bara några mil från Linköping, födelsestaden och skolstaden, blev han åter östgöte.
Bara någon timme innan han insomnade var han i sin nya trädgård och planerade för vårens planteringar.
Lasse Karlsson