Siv Andersson
Med stor bestörtning erfor jag i tisdags att Siv Andersson, Linköping, hastigt ryckts bort från sitt verksamma liv. Vi har känt varandra i över femtio år genom vårt yrkesliv inom apoteksvärlden. Vi var kolleger i trettio år. Siv var full av energi och fortsatte även som pensionär att rycka in och tjänstgöra varje sommar på apotek i Bohuslän.
Med sitt stora intresse och sina djupa kunskaper i konst blev hon kursledare inom Pensionärsuniversitetet och inspirerade oss deltagare med inblickar även i litteratur och historia och med roliga, entusiastiska kommentarer till konstverken. Mänskligt att döma hade hon mycket kvar att ge.
Per Jorheden
Efter en tragisk olycka har Per Jorheden gått ifrån oss. Det är svårt att förstå att vi ej får träffa och diskutera med honom mera.
Han var mycket duktig i det politiska arbetet och en stöttepelare när man körde fast, då fanns han alltid till hands och man kunde alltid få svar.
Nu har han kommit hem till sin älskade Sonja.
Våra tankar går till hans närmaste. Vi kommer att sakna honom.
Gullvi Sörensen
En mycket god vän och klass-kamrat från Samrealskolan i Vadstena, Gullvi Sörensen, har hastigt ryckts bort mitt i livet. Vi lärde känna varandra under tonåren och har sedan följts åt och även följt varandras barn under åren som gått. Gullvi blev Ödeshög trogen, medan vi har flyttat på oss. Ibland hade vi täta kontakter, men ibland kunde det gå lång tid innan vi träffades igen. Trots detta var det som om tiden stått stilla mellan gångerna. Det kändes som om vi kunde fortsätta där vi slutade förra gången.
På senare år har våra familjer umgåtts ofta. För oss var det alltid självklart att stanna till och titta in i skoaffären när vi var i Ödeshög, för att hälsa på och prata bort en stund med Gullvi och Dennis. Där fanns alltid en värme och ett smittande skratt som slog emot oss, när vi kom. Vi plockade fram våra almanackor för att se när vi kunde träffas och umgås lite längre. Kunderna pockade ju på uppmärksamhet i affären.
Gullvi älskade att pyssla med blommor både inne och ute. Hon var nyfiken på nya och gamla blomsorter som hon ville ha, och hon hittade alltid ett hörn för de nya plantor eller krukväxter som vi kom med.
Vi delade även ett stort gemensamt intresse med Gullvi och Dennis för att resa och se nya platser. Vi bär med oss många minnen från våra resor tillsammans. Skratt, gemenskap och nyfikenhet.
Vi vet ingen som levde så intensivt i nuet och var närvarande på ett så fantastiskt sätt.
Våra tankar och kramar går till Dennis, Helena och Mikael. Vi bevarar Gullvi i våra hjärtan.