Olle Nivenius
Helt nyligen har en av mina sista studiekamrater under 30-talets Lund lämnat jordelivet. Vännen Olle Nivenius eller Nilsson, som han hette på den tiden, tillhörde som jag 1914 års män och vi kände oss båda kallade att läsa teologi och bli präster. Skåningen och smålänningen kom snart att lära känna varandra, sedan de vid sidan av studierna gärna ville göra en praktisk insats både som söndagsskollärare och predikanter på olika platser i Lunds stift. Därmed grundade Olle Nivenius och jag en vänskap, som varade livet ut.
Vi återknöt denna vår vänskap på ett särskilt sätt, när vi tillsammans fick göra en oförglömlig resa våren 1960 runt hela den afrikanska kontinenten med besök hos bland annat den berömde missionsläkaren professor Albert Schweitzer i Lambarene. Eftersom jag då hade åtagit mig att vara ansvarlig ledare för resesällskapet på inte mindre än 60 damer och herrar, var jag ytterst tacksam att ha vid min sida just Olle Nivenius och hans lilla rara familj. Långt senare fick vi anledning att påminna varandra om detta händelserika reseäventyr, som för många av oss var en premiär på en resrutt, som sträckte sig ända till Sydafrika. Jag var särskilt glad när Nivenius en dag ville återse många av vännerna i sällskapet vid en speciell Schweitzerdag i hans egen församling i Malmö, som redan då hade låtit mycket tala om sig för sin vittförgrenade intensiva verksamhet.
Mer än en gång skattade jag mig lycklig att just i Olle Nivenius ha vunnit en alltid minnesgod vän. Trots sin stora arbetsbörda inte minst som biskop fann han på ett förunderligt sätt någon tid över för ett privat mera förtroligt samtal. Vad han dessutom har uträttat som sakkunnig ledare av både bönbokskommitté och psalmkommitté vet andra bättre än jag att bedöma. Men hans andliga resning, präglad av varm religiositet och personlig utstrålning, kunde ingen ta miste på. Olle Nivenius kunde som Dag Hammarskjöld "lyssna" i tro och finna sin väg under den högstes ledning.