Erik Fredriksson
Det var med bestörtning vi mottog beskedet om att Erik så hastigt hade gått bort. En verklig vän har lämnat oss. Saknaden efter Erik kommer att bli stor. För mig och Siv har Erik betytt oerhört mycket. Han var en av de mest sociala människor vi mött. Han hade aldrig ett ont ord att säga om någon medmänniska. Erik och jag har under många år arbetat tillsammans såväl inom motorsport som inom Lions club och han har alltid ställt upp och givit en hjälpande hand där det behövdes. Varje år vid juletid har Erik genom Lions club spridit glädje hos ensamstående och gamla genom att dela ut blommor och ett tröstens ord.
Hade det funnits många sådana som Erik hade världen säkert inte sett ut som den gör i dag. Nu ställs hans hustru Margaretha inför en svår tid. Vi hoppas dock att minnet av en härlig människa skall kunna lägga sordin på sorgen. Vi önskar Erik vila i frid. Vi glömmer honom aldrig.
Aina Appelskog
En av min familjs äldsta vänner har nyligen avlidit 93 år gammal. Särskilt min maka hade under många år ett ovanligt gott samarbete med Aina Appelskog i Linköpings S:t Lars församling. Som sekreterare i Raelstorps kyrkliga arbetskrets gjorde fru Appelskog ett av många mycket uppskattad insats. Vad hon omsorgsfullt nedtecknat om denna förenings arbete och livet i landsbygdsdelen av Linköping i ett flertal anteckningsböcker är i dag en kulturskatt, till all lycka förvarad i S:t Lars sockenarkiv. Det Aina Appelskog livfullt kunde berätta om det nu aktuella Rosenkälla med sin återställda vackra dam lät då som en saga från en för länge sedan förgången tid.
Aina Appelskogs begåvning togs också i anspråk under en längre tid inom Linköpings skolväsende, där hon med sin flitiga penna också vann uppskattning som sekreterare. Jag tror mig därför veta, att de i hennes vänkrets, som ännu finns kvar, nu dröjer inför hennes ljusa minne och med tacksamhet tänker på all denna ideellt utförda livsgärning.