Ing-Britt Karlsson
Min "låtsasfarmor" Ing-Britt som jag kallade henne, därför att jag inte hade någon farmor, finns inte längre. Hon var så snäll och rolig och skämde bort mig. Jag minns när vi bakade, gjorde ost, lagade päronvälling, hade våffelkalas med mina klasskompisar, pratade med "lilla gumman" och gick ut med hundarna. Hon tog sig alltid tid med mig. Jag skulle vilja lämna ett hjärta av blommor vid hennes bår, men så ville hon inte ha det. Jag skall minnas min låtsasfarmor med glädje!