Lisa Eriksson
Vår kära Lisa har lugnt insomnat efter en lång och tapper kamp mot sin sjukdom, endast 23 år gammal. Sorgen och saknaden är stor, men mitt i sorgen dyker alla positiva och härliga minnen av Lisa upp. Hon var en förebild för vännerna på många sätt, bland annat för att hon sa vad hon tyckte och stod för det hon trodde på.
Lisa var en hängiven scoutledare. Alltid pigg på att diskutera scoutprogram, hajker och livsfrågor, även in i de sista veckorna av sitt liv. Otaliga är de hajker och läger hon varit engagerad i. För mig har det varit en glädje att få ha henne som scoutledarkamrat.
Det som fascinerat mig är hennes inställning till sjukdomen och henne sätt att möta sjukdomsperioden. Svåra stunder har funnits, det vet jag, men helheten har präglats av ett lugn, en harmoni som förvånat alla. Hon har haft ett hopp som burit och känt och varit förvissad i sin kristna tro att Jesus funnits vid hennes sida.
Lisa har också utstrålat tacksamhet. Tacksamhet över att hon fick en sommar till, över att hon hann och orkade vara med på broderns bröllop. Eller som Lisa själv uttryckte det: "På detta sätt har ju under skett under min sjukdomsperiod."
Det som också burit Lisa genom det hela är familjen med mamma och pappa som är jordnära och förankrade uppåt med sin skapare. Det har varit underbart att se hur kärleken från familjen strålat mot Lisa.