Hjördis Hammarlund
En länk i kamratkedjan har brustit. Vår kära väninna fick en solig vårmorgon flytta till en bättre värld där inga smärtor och inget lidande finns.
Hjördis hade kämpat tappert mot sin svåra sjukdom under en mycket lång tid. Vi vill minnas alla glada stunder, resor, fester men även vanlig vardagskontakt.
En mycket snabb, duktig och hjälpsam vän finns inte mer ibland oss. Det kommer att kännas oerhört tomt att inte längre få möta hennes varma och glada leende. Vi ville så gärna ha fått behålla henne ännu i många år.
Vi glömmer aldrig Hjördis.
Kerstin, Britt,
Elvy, Britt-Marie och Gudrun genom
Mai Andersson
Det kom som en chock för oss att Mai Andersson inte längre finns bland oss. Ingen av oss var förberedd på att hon så plötsligt skulle lämna detta jordeliv.
Saknaden är stor och ännu har vi inte riktigt tagit till oss att vi inte ska få höra hennes glada skratt och roliga historier.
Det är just hennes glada och positiva sätt vi kommer att minnas. Trots att vi visste så väl att hon hade det jobbigt ibland, så visade hon det aldrig.
När man frågade henne hur hon hade det svarade hon alltid med ett leende att det bara var bra.
Aldrig hörde vi henne gnälla hur hon än mådde.
Det är det minnet hon lämnar efter sig plus alla de minnen vi har från åren på plantskolan. Från de åren minns vi Mai som den sjysta tjejen som aldrig drog sig undan de tunga jobben.
Mai fattas oss vid våra kortspelsdagar och ingen kommer heller att kunna ersätta henne i vårt gäng.
Vi saknar Mai mycket och våra tankar går till hennes man Harald och alla fina barn och barnbarn, ja till och med barnbarnsbarn som hon lämnar efter sig.
Aina, Wanja och Mabbe i kortgänget
genom