Birgitta Nilsson
Birgitta Nilsson har gått bort efter en kort tids sjukdom. Hon var en kär vän och var tills för en tid sedan sekreterare i Hyresgästföreningen i Ryd. Så sent som förra våren fick Birgitta motta en silvernål för 15 års arbete inom hyresgäströrelsen. Birgitta, för de flesta känd som Gittan, hade många järn i elden. Bland annat var hon aktiv medlem i Trygg i Ryd-projektet och sista året fram till sommaruppehållet var hon en av medarbetarna på Medborgarkontoret i Ryd. Alla vi som kände Gittan sörjer hennes alltför tidiga bortgång och en tom stol i styrelsen kommer alltid att påminna oss om henne.
*
En dag i mitten på maj fick Birgitta Nilsson reda på att hon fått en svår sjukdom. Hon pratade ofta med mig efter det om olika saker, bland annat om sina barn och barnbarn och även om Sven-Göran, om hur det skulle gå när hon inte fanns längre. Vi har känt varandra i många år och haft mycket roligt tillsammans. År 1984 gick vi med i kontaktkommittén som det hette då, i dag Hyresgästföreningen, där vi var ledamöter. Gittan var verksam där till år 2000. Hon har alltid ställt upp för andra människor, bland annat på servicehuset och vid lucia i Ryds centrum, så att det blev trevligt. Gittan och jag var även med och höll öppet på Medborgarkontoret i Ryd fram till semestern i år. Ibland kallades vi för parhästarna för att folk ofta har sett oss på samma ställen tillsammans.
Mina tankar går först till Sven-Göran som fick bli hennes make en härlig sommardag utanför avdelning 96 i trädgården där vi fick fira brudparet i grönskan tidigare i år. Jag hoppas att fler får uppleva denna frihet sin sista tid i livet. Jag är stolt över att ha fått närvara och träffa Gittan en sista gång. Mina tankar går också till Viveca och Laila med familjer.
Livet måste gå vidare utan Gittans hjälp.