Föreningen för Östergötlands Barn har sorg. Friherrinnan Linnéa Ehrenkrona har lämnat oss. Hon har sedan 1950-talet varit en av de ledande i föreningen, först som sekreterare, därtill kallad av föreningens grundare, grevinnan Alice Trolle, och sedan som ordförande i många år.
Linnéa växte upp i ett oroligt Finland och blev tvingad att avbryta sina studier i Helsingfors för att avsluta dem med slaviska språk i Lund. Vid krigsslutet engagerades hon i hjälparbetet i Warszawa och när de vita bussarna började anlända till Sverige fanns hon i Tranås och Jönköping för att tolka och hjälpa krigsoffren tillrätta i vårt land.
Genom giftermål kom hon till Östergötland och då hennes svärmor var aktiv FÖB-medlem kom även Linnéa att engageras. Hennes tidigare erfarenheter gjorde att hon förstod hur människor kan komma i svårigheter utan egen makt att ingripa och när detta drabbar barn måste de få hjälp.
På 50- och 60-talen byggdes den sociala välfärden ut. Inga barn behövde längre få kläder eller frukost i en kakaostuga. Barnsjukhuset, som var ursprunget till föreningen, var tryggt i landstingets ägo.
Många tyckte att föreningar av detta slag inte hade något berättigande. Men med Linneás framsynthet lotsades FÖB in i moderna tankegångar. Hon såg att inom barnpsykiatrin och handikapprörelsen fanns stora uppgifter, ofta inriktade på hjälp till självhjälp. Hon drev t ex fram knyppelkurser för utvecklingsstörda ungdomar, stöd till lägerskolor där allergiker och rörelsehindrade lärde sig att handskas bättre med sina problem. Hon förstod att en familj med ett handikappat barn orkade fortsätta att kämpa om de kunde få hjälp till en semester. Hon var rak och koncis och i brådskande fall kunde hjälpen sättas in snabbt.
Som sekreterare i Centralstyrelsen i många år hade jag förmånen att samarbeta med Linneá och delta i förändringen av FÖB. Hon visade alltid personlig omtanke och jag känner att jag förlorat en vän. Trots att hon på grund av synsvårigheter stigit åt sidan som ordförande, kommer det att bli ett stort tomrum på FÖB:s sammankomster, men minnet av en stor personlighet kommer att leva länge.
Linnéa Ehrenkrona