-- Hon var så varm o go att hålla i, tyckte mormors mor.
Som en julklapp i förtid. Gunborg har redan fått sina önskningar uppfyllda, precis som dotter Ingalill och alldeles särskilt dotterdotter Sofia, den nyblivna mamman.
Mötet på Stiglötsgatans äldreboende i Skäggetorp hade alla sett fram emot. Det är verkligen något speciellt med att bli fyra generationer.
Ingalill Swanström, född på lasarettet i Vadstena 1944, förmedlar intressanta reflektioner kring förlossningsvård och det hon kallar "familje-kontakt-bildning". Själv var hon med och startade den ideella mamma-till-mamma-föreningen Amningshjälpen i Uppsala 1973.
-- Jag är fortfarande aktiv i organisationen, som fått allt större betydelse och spridning och även har internationella kontaktnät, säger Ingalill.
Jodå, dotter Sofia ammar sitt barn utan att behöva känna press från mamma:
-- Hon sköter amningen väldigt naturligt, bryr sig varken om klocka eller våg och intar en mycket lyhörd och uppmärksam hållning till Alicias behov. Det är underbart att se och uppleva!
Gammal kunskap blir som ny. Ingalill är glad för att de haft goda förebilder inom familjen.
-- Mormor Ellen ammade tio barn födda mellan 1912 och 1917, mamma Gunborg ammade min syster och mig på 40-talet, moster Birgitta ammade mina tre kusiner när jag var barnflicka där i slutet på 50-talet. Och själv ammade jag våra tre barn på 70-talet.
Ingalill, lågstadielärare till professionen, säger sig tro mer på de vanliga mammornas möjlighet att styra en barn- och föräldravänlig utveckling än att vårdpersonal och landstingspolitiker skulle kunna göra det.
Dock finns goda råd att hämta på Amningshjälpens hemsida och i tidningen Amningsnytt. I Sverige rekommenderas numera amning i ett år ELLER LÄNGRE. Det var utgångspunkten för ett tema i det första numret 2004.
Vid möte mellan generationer kan det också kännas naturligt med diskussioner kring ämnet förlossningsrutiner. På 91 år har det skett vissa förändringar i sättet att börja sitt föräldraskap. Det noterar Ingalill Swanström.
-- Alicias föräldrar Sofia och Marcel Roura stod i telefonkontakt med BB Stockholm i många timmar före förlossningen. Sedan behövdes bara fem timmar i förlossningsrummet på Danderyds sjukhus innan babyn kom till världen den 16 augusti. Hon lades direkt på mammas mage och hade själv inom två timmar lyckats kravla sig upp till bröstet och intagit sin första måltid.
Hela familjen fick sedan stanna i tre dygn i ett hemlikt och välanpassat rum. Riktigt lika bekvämt var det inte när Gunborg föddes i Fornåsa för 91 år sedan.
-- Hur skulle det sett ut om hennes pappa, lantbrukaren Nils Pettersson, struntat i alla kor, kalvar och grisar och ägnat sig åt sin fru Ellen och deras nyfödda flicka under julen 1913? Han hade blivit betraktad som tokig. Nej, i stället var det "tant Alma", barnmorska i Fornåsa, som hämtades med häst och som sen skötte förlossningen hemma i sängkammaren. Och det gick bra!
När Ingalill föddes på lasarettet i Vadstena 1944 fick pappa Calle komma och hälsa på först på andra dagen. Vid Sofias födelse på Akademiska sjukhuset i Uppsala 1973 var pappa Göran med på förlossningen, men sedan fick han återkomma på besökstiderna och beundra sin lilla dotter genom glasrutan till barnsalen.
Nog känner vi igen oss lite till mans och kvinns! Familjeredaktörn minns med viss förtjusning vilken uppståndelse det blev på barnavårdscentralen i Linköping 1969, när den nyblivne pappan gjorde oväntad entré i mammornas domäner. Det tappades både hakor och blöjor, förutom bröstmjölk då.
Under 91 år, Gunborg Tufvessons perspektiv, har mycket hänt. Fyra generationer, fyra olika sätt att starta föräldraskapet. Men måltiden är densamma, jädraran-amma!