Den 1 mars firar Selva Gaboré i Motala sin 50-årsdag -- fast att hon egentligen bara fyller 49 år.
Det luktar himmelskt gott hemma i Selvas kök på Råssnäsvägen. På spisen puttrar en jättelik gryta med dolmar av allehanda slag och lamm-kött. Det vankas även gott vitt bröd och kaffe med hembakad kaka.
Vi förlorar oss i en diskussion om kryddning, om hennes lycka att ha en egen kolonilott där det odlas kryddväxter som torkas till alla de rätter hon ständigt har på gång. Svenska, turkiska, syrianska -- hon fixar allt.
Hon bjuder generöst, både på mat och på sin egen person. Det vet grannar och bekanta, såväl inflyttade syrianer som infödda svenskar. Selva Gaboré är ett säkert kort för den som hungrar efter vänskap eller vällagad mat.
Det vet också barn och barnbarn som regelbundet frekventerar lägenheten. Vissa av de minsta är så gott som dagliga matgäster.
-- Jag tycker om att umgås med min familj, vi träffas allihop varje lördag. Det blir uppåt 30 stycken, förklarar hon och ler fullkomligt obesvärat.
Hon beskriver målande sin jättefamilj som är en blandning av barn födda i Turkiet (två stycken) och Sverige (fyra stycken), sex barnbarn och ingifta svärsöner. Svensk eller arab spelar ingen roll. De hör ihop och är en familj utan religiös eller språklig dramatik. En svensk måg har lärt sig både arabiska och lite syrianska på kuppen.
Själv talar Selva svenska, syrianska, arabiska, kurdiska och så förstås -- lite turkiska.
Det senare lärde hon sig under några år i Turkiet dit hon skickades från Syrien som 15-åring för att bo hos storasystern. Det var också där hon blev ett år äldre än vad hon egentligen är.
-- För att få jobb på en godisfabrik i Istanbul var jag tvungen att vara 16 år, och så blev det i passet, berättar Selva som konstaterar att just godisfabriken gjorde att hon som 17-åring blev bortgift.
Det var på väg till och från arbetet den unga Selva observerades av en man som tyckte hon borde bli maka åt hans son. Efter en uppgörelse med Selvas pappa blev det äktenskap och de två första barnen kom till världen under tiden i Istanbul.
1977 kom Selva till Sverige och Motala, maken kom året efter då han gjort sin turkiska militärtjänst. Och så föddes ytterligare fyra barn.
Frånsett några år i Mjölby har Selva varit Motala trogen.
-- Det är en bra stad, jag trivs här och är omgiven av vänner och har nära till familjen.
Och så kan hon ju spela bingo, det är nära till Folkets park där det vankas spel på söndagar och onsdagar. Där har hon också många vänner.
Trots en mager sjukpension unnar sig Selva Gaboré att ibland åka på semester till Tyskland där fyra av syskonen bor.
-- Det är många som förundrar sig över att invandrare med låg inkomst kan resa. Men jag vet varför. Vi äter nästan aldrig dyra luncher och middagar på restaurang, vi lagar billigt hemlagat och kan spara pengar.
Vi fördjupar oss i ämnet billig vitkål, färdiga vinblad och konsten att baka bröd med kummin. Att byta basmatris mot grötris till vissa rätter är ett annat knep.
Gommen skriker efter mer, men magen står i sju hörn när vi inspirerade lämnar Selva Gaboré. Inte undra på att grannarna och familjen är stamgäster i hennes lägenhet . . .
Selva firar 50 ett år för tidigt
har den äran
selva gaboré