q Till stor sorg och saknad har ännu en av mina trogna vänner lämnat sina nära och kära. Kyrkoherden emeritus Nils-Erik Blomquist i Rimforsa, som nyligen avlidit drygt 81 år gammal, lärde jag känna redan under hans uppväxtår i Gripenberg, då hans far akademikern och läraren Harry Blomquist tog oss med på en utflykt till komministergården i Linderås, där biskop Tor Andraes och professor Elias Wesséns fäder en gång hade varit präster och efterträtt varandra i tjänsten. Märkligt nog hade de båda prästsönerna Tor och Elias sedan efterträtt varandra i Svenska akademien.
Vid denna vår utflykt kunde varken Nils-Erik eller jag ana, att vi senare skulle uppehålla vår bekantskap som teologer och präster i Linköpings stift. Nu senast vid ett oförglömligt samkväm hos vännerna Martin och Hilda Lind i biskopsgården påminde Nils-Erik vänligen om den tid, då jag hade varit hans informator i hebreiska med österländska språk som jag själv hade läst extra på sin tid i Lund för rektor magnificus Axel Moberg. Redan som Nils-Eriks informator förstod jag, att han med sina gedigna karaktärsegenskaper skulle bli en bra präst, vilket jag senare har fått bekräftat upprepade gånger av både släktingar och vänner, som varit hans församlingsbor.
Med kära minnen i behåll tackar jag nu vännen Nils-Erik för en aldrig sviktande kollegial trohet och innesluter samtidigt hans familj under sorgen med mitt varmaste deltagande.