q En solig marsdag nås jag av budet om Nils Kyleruds bortgång. Han var för oss som är aktiva inom arbetarrörelsen en man som värnade om en rättvis personalpolitik.
Vi var båda aktiva inom Konsum och kooperationens butiker i Linköping. Nils var med och genomförde två fusioner i Östergötland. Utan denna åtgärd hade inte konsumentföreningen Svea varit vad den är i dag.
Nils kämpade för den demokratiska socialismen, för principer som jämlikhet och solidaritet men också för vardagens frågor. Han satte alltid människan i främsta rummet och försökte att tillförsäkra arbetstagarna trygghet i deras anställning under sin aktiva tid som förtroendevald för socialdemokraterna.
Nils Kylerud föddes i Vreta kloster 1918 och vid 40 års ålder fick han sitt första uppdrag i partiet. Han var ordförande i dåvarande lönenämnden i några år. År 1972 var Nils med och bildade Valla socialdemokratiska förening, som han sedan har varit trogen.
Han har varit valarbetare under mer än 30 år. Nils besökte sin s-förening så sent som den 8 mars, då han bevistade årsmötet.
Nils hade också ett aktivt förflutet i Försvarets tjänstemannaförening. Kopplingen till denna organisation var ju att han i sin ungdom tog anställning som volontär. Därefter blev han försvaret trogen genom civilanställning fram till sin pensionering.
Inom ABF var han cirkelledare under sin aktiva tid inom Linköpings arbetarekommun. Nils satt som ersättare i styrelsen och i lilla valberedningen. Han blev även en mycket uppskattad nämndeman för socialdemokraterna från 1960 till 1989.
Nils använde ofta ordet solidaritet när han ville nå ut med sitt budskap. Han underströk sin uppfattning om alla människors lika värde och värdighet.
Den 1 maj, arbetarrörelsens fridag, var helig för Nils. Det är nu min och andra aktivas plikt att med ett ljust minne av hans gärningar och uppoffringar för partiet föra kampen vidare. I sorgens och saknadens stund minns vi Nils som den fina människa han var.
Mina tankar går då framför allt till sönerna Bo och Bengt.