q Nils Söderbäck föddes den 20 mars 1907 i Mönsterås och avled den 22 mars 2004 som följd av en bilolycka. Närmast sörjande är barnen Ulf och Gunilla samt barnbarn.
Med Nils Söderbäck har en mångfacetterad konstnär gått ur tiden. En poet, målare, skulptör, sångare, pianist och kompositör. Han gav ut tre diktsamlingar: På Längtans och Kärlekens Stigar (1985), Livet och Döden (1988) och Himmel, Kärlek och Jord (1994). Redan titlarna avslöjar att det är djupa och allvarliga tankar som Nils redovisar i sina dikter. Den hoppfulla glimten i ögat som Nils bar med sig genom hela livet har följt med i hans dikter. De är fulla av kärlek till natur och människor men avslöjar också smärta och lidande. Från hans många kärleksdikter må en strof från hans första diktsamling återges:
Jag såg Dina spår i ängarnas blom,
I hagarnas solgröna dunkel.
Min stjärna Du var i en natt, som var tom,
Violdoft bland skogens ranunkel.
Från första sidan i självbiografin Tankar och Hågkomster, som Nils gav ut 2001, citeras:
Var hoppfull! Ej säg
att din stig blir för svår.
Längs isig väg
kommer alltid en vår!
Nils målade i olja under hela sitt liv. På äldre dagar ägnade han sig åt skulptering av byster, stiliserade djur och människor. Sångaren Nils Söderbäck blev invald i OD redan 1931.
Sin första utbildning fick Nils i Mönsterås av sin far som var folkskollärare. Därefter följde gymnasiestudier vid Högre allmänna läroverket i Linköping, där han avlade studentexamen 1927 på reallinjen. Han var ledamot av Sällskapet för vitterhet och hävd och ordförande och dirigent för Sångsällskapet.
De fortsatta studierna förlades till Uppsala och omfattade bland annat nordisk fornkunskap, arkeologi och religionshistoria. Fil kand-examen avlade han 1934.
Efter ett par år som lärare vid Lunnevads folkhögskola och en anställning på uppfostringsanstalten Hågakolonin på Hall knöts han 1937 till Skolöverstyrelsen, där han verkade till sin pensionering 1972. Hans arbete var förlagt till personalavdelningen, där han under många år bland annat skrev under tusentals anställningsavtal med läroverkslärare. Han skämtade ibland om att det var då han förstörde sin namnteckning. Vid sidan av arbetet organiserade han julfester och utflykter för personalen på SÖ.
Nils Söderbäck behöll kontakten med sin gamla skola bland annat genom medlemskap i Föreningen Linköpingspojkarne i Stockholm. Redan 1935 inskrevs han som medlem. Efter ett 50-årigt medlemskap promoverades han till Jubelpojke. Vid sin bortgång var han inte bara den till åren äldste i föreningen utan även dess äldste medlem.
Trots en dryg bussresa från Mönsterås var han en trogen gäst på Linköpingspojkarnes årsmöten och fester. Pigg och glad deltog han i föreningens årsmöte blott en vecka före sin bortgång. Det hände alltid något speciellt då Nils var närvarande. Han reciterade egna dikter spelade piano och höll spontana och humoristiska tal, ofta med inslag av solosång. Stämningen steg flera grader då han tog upp en gammal sång från Lunnevadstiden: Här ä gille, här ä gille. Alla rycktes med av hans entusiasm och stämde in så att det dånade i Läkaresällskapets vackra jugendmatsal. Till föreningens 80-årsjubileum 2000 medförde Nils en nykomponerad sonat.
Vi minns Nils Söderbäck som en kärleksfull medmänniska, en verkligt god kamrat som hade den stora förmågan att sprida glädje och entusiasm omkring sig.
BERTIL KRÄN
Linköpingspojkarnes ordförande 1990--2002