Ekoxens vd Ann Björk har upptäckt att livet är för kort för att bara arbeta. I går gjorde hon sista dagen på jobbet. Nu ska hon ägna sig åt att njuta.
-- Det känns så spännande att det nästan spritter i mig. Jag går in i en helt ny fas av mitt liv och har inte en aning om hur det kommer att bli, säger hon när vi slår oss ner i Ekoxens bibliotek.
Nu är tiden hennes. Helt och hållet. Hon ser fram mot lugna morgnar framåt våren då hon kan ta med sig frukosten ut i trädgården och läsa tidningen så länge hon vill. Dessutom lär det bli mer golf, mer tid för vänner och för barnbarnen som bor mitt emot henne, på andra sidan kanalen vid Heda sluss.
Ett av skälen till att hon slutar är att hon under året både förlorat sina föräldrar, samt sin närmsta väninna som hon känt sedan de båda var barn. Det har gett henne en tankeställare och insikt i hur kort livet faktiskt är.
-- Helt plötsligt inser man att man inte kommer att leva hur länge som helst. Jag har alltid jobbat så intensivt och jag älskar verkligen att jobba. Men allt det här andra då? Det som jag har tänkt göra, säger hon och påpekar att hon är stolt över sitt beslut.
-- Jag tycker att det var ett modigt beslut att fatta.
Ann har en lång karriär bakom sig. Hon började som damfrisör i Linköping och arbetade som det fram tills hon var 25 år. Då föddes sonen Markus och hon bestämde sig för att stanna hemma med honom. Dess-utom kände hon att det var dags att bryta. Ett par år senare, när hon gick tillbaka till yrkeslivet, blev det därför istället till turistbranschen; först som guide och värdinna på turistbyrån, senare som turistchef.
-- Det var där dåvarande direktören Claes-Göran Österlund uppvaktade mig och undrade om jag inte ville börja här på hans hotell.
Till att börja med arbetade hon som marknadschef och var med och byggde upp verksamheter som Linköpings Sportcenter och Medical Center. Så småningom blev hon vice vd och så för tre år sedan vd.
Nu har hon lämnat vidare till Jonas Ridderström. Sedan början av december har de arbetat parallellt och den 18 januari slutade hon officiellt.
-- Jonas och jag har känt varandra i många år. Han är Linköpingskille och har alltid gillat Ekoxen. Det känns väldigt tryggt, säger Ann som i går lämnade över nycklarna till honom. I dag är det hennes första dag som helt fri.
Fast på latsidan kommer hon inte att ligga. Ann är och förblir en energisk person. Hon älskar att pyssla i hemmet och är synnerligen förtjust i att möblera om. Så pass att hennes och makens sängar en period stod på hjul. Hon har alltid något på gång och planerar just nu för att binda ihop allrummet med trädgården i syfte att få de båda miljöerna att smälta samman. Kanske kommer hon också att återgå till sina rötter som frisör och börja klippa hår?
-- Jag går aldrig till frissan. Jag har klippt mig själv ända sedan jag började som frisör. Och så klipper jag familjen. Men i övrigt klipper jag inte, det är det många herrans år sedan jag slutade med.
Hon skrattar åt frågan men blir mer allvarlig när jag frågar om hon känner vemod över att lämna Ekoxen.
-- Jag har rensat ur pärmar och kastat saker. När man gör det ser man också allt som man upplevt och saker som man glömt, säger hon och konstaterar att det definitivt inte är vemod hon känner.
-- Snarare stolthet och glädje över allt jag har varit med om. Nu ska det bli spännande att se vad livet har att erbjuda.