q Vår medarbetare sedan många år tillbaka, Olav Axelson, avled den 1 mars efter en kort tids sjukdom. Olav växte upp i Vårgårda och fick sin läkarutbildning i Göteborg. Han blev specialist i invärtesmedicin, men hans intresse och yrkesutövande kom att koncentreras till yrkes- och miljömedicin. När han 1978 rekryterades som professor i medicin, särskilt yrkesmedicin vid Linköpings universitet, blev han innehavare av Nordens första professur med yrkesmedicinsk inriktning.
Olav Axelson introducerade den moderna yrkes- och miljöepidemiologin i Sverige och gjorde en rad banbrytande studier kring sambanden mellan arbets- och miljöfaktorer och olika sjukdomar. Han visade tidigt att svenska gruvarbetare hade kraftigt förhöjd risk för lungcancer och att detta berodde på radon.
Han beskrev också sambanden mellan exponering för lösningsmedel och sjukdomar i nervsystemet, mellan exponering för kemiska bekämpningsmedel och vissa cancerformer, och många andra viktiga samband. Hans verksamhetsfält var omfattande och internationellt -- bland annat studerade han dricksvattenproblemet i Bangladesh och hur internationell hjälp med brunnsborrning ledde till en kraftig arsenikexposition av befolkningen.
Olav Axelson blev tidigt en erkänd auktoritet inom sitt område och han hade internationellt sett kanske den mest framträdande position som någon av Hälsouniversitets medarbetare haft. Han fick 2003 Collegium Ramazzinis stora pris (The Ramazzini Award) "for his outstanding scientific work which has greatly contributed to the defence of the health of workers and of the public at large". Även i Sverige fick han bevis på uppskattning.
Han tilldelades 2002 Cancer- och Allergifondens miljömedicinska pris "till forskare som gjort banbrytande insatser och visat prov på stor integritet". Med sina breda ämneskunskaper, sin analytiska skärpa och sin integritet blev Olav Axelson en ofta anlitad expert i WHO:s cancerforskningsinstitut, IARC, och kallad som sakkunnig i många nationella och internationella rättsprocesser. Han visade då prov på vetenskapligt förhållningssätt, stor integritet, objektivitet och civilkurage. Dessa egenskaper framträdde tydligt även i Olavs arbete i Hälsouniversitetets anställningsnämnd. De gjorde också Olav till en naturlig företrädare för det vetenskapliga förhållningssättet i läkarutbildningen och till en aktad medlem i den etiska kommittén.
I det område som Olav Axelson arbetade finns mycket starka kommersiella intressen som i många fall vill påverka och dölja vetenskapliga resultat. Tobaksindustrins mångåriga försök att dölja tobakens skadeverkningar är ett uttryck för detta.
Detta förhållande bekymrade Olav mycket och han var en av initiativtagarna att få fram regler för WHO:s expertpaneler i detta avseende.
Olav Axelson var inte bara en pionjär och föregångare som forskare utan också en engagerad lärare och mentor. Förutom ett stort antal vetenskapliga originalartiklar av hög kvalité skrev han också omfattande översiktsartiklar, bokkapitel och läroböcker. I Hälsouniversitetets forskarutbildning var han en mycket uppskattad och produktiv handledare i närmare ett tjugotal avhandlingsarbeten för såväl svenska som internationella forskare.
Olav Axelson sörjs av många lärjungar, medarbetare och vänner på Hälsouniversitetet i Linköping. Vi saknar honom alla.