Troligen är han Östergötlands ivrigaste västgöte och Västergötlands livligaste östgöte.
Peder Claesson pendlar mellan Linköping, där han bott i 52 år, och Kölingared mellan Ulricehamn och Falköping, där han har sina rötter, sin gamla släktgård och sin favoritskola som blivit sommarbostad.
-- Vi har kämpat med renoveringen av köket, vilket äntligen är i brukbart skick.
70-årsfirandet sker i dagarna två. Det blir öppet hus i Stensereds skola på födelsedagen den 4 maj och kalas för över 100 personer i Årås kvarn på Kristi himmelfärdsdag den 5 maj.
Peder har som vanligt räknat ut det väl. Men så är han också lärare och lärarutbildare i matematik, förutom en massa annat.
-- Vi har roligt nästan jämt, hälsar hustru Ulla-Britt, också lärare, som hängt med i alla svängar sedan de hittat varandra på teatern för 50 år sedan.
Peder Claesson hade nyss fyllt 20 när han tog folkskollärarexamen i Linköping 1955. Han vidareutbildade sig i Lund, blev fil kand i matematik och fysik och kom att jobba i hela 32 år på Lärarhögskolan. Jubilaren har bland annat skrivit kursplaner och varit ansvarig för flera matematikbiennaler.
-- Det är fantastiska tillställningar, som ökat i omfång och betydelse. 4 000 lärare var samlade i Norrköping 2002.
Av Claessons många initiativ är det ändå Pilsnerfilmens vänner i Linköping som fått störst medialt genomslag. På vinst och förlust skickade han en notis till TT (Tidningarnas telegrambyrå) inför starten 1997.
-- Nyheten lästes i radion på morgonen och sedan blev det fullt pådrag. Jag intervjuades i Efter tre och fick prata pilsnerfilm i Rapport morgon. Då kunde man inte gärna medge att vi varken hade verksamhet eller program.
Samma år var Peder i Chicago och läste en svensk-amerikansk tidning, som hade två nyheter från Östergötland. Överst fanns den notis han själv sänt till TT.
-- Jag blir aldrig riktigt klok på tidningarnas nyhetsvärdering . . .
Men pilsnerfilmen har fått cirka 300 vänner, och det är ofta fullt på visningarna i Bestorps biograf. Peders arrangemang brukar locka mycket folk. Han är bland annat ålderman för Västgöta gille i Linköping och ordförande i Wilhelm von Braunsällskapet med säte i Kölingared.
von Braun (1813--1860) var med sin grovkorniga humor under några decennier en av landets populäraste poeter. Han föddes alltså i samma socken som Peder Claesson.
-- I dag finns 140 fasta invånare i Kölingared, som i slutet av 1800-talet var större än Ulricehamn.
Emigrationen till Amerika blev omfattande. En ort i staten New York kom att heta Nya Kölingared, senare Jamestown.
-- Min bror har rest i området och träffat på många ättlingar till utvandrare från vår bygd, berättar Peder, som själv letat efter Kölingaredsbor på andra ställen.
-- Tant Ada kom till Montana och steg av tåget tio mil för tidigt. Då fick hon bygga upp sin tillvaro på fel plats.
Peder Claesson har bra koll på människorna från hemtrakten. Han lärde känna dem tidigt, eftersom mamma Svea var distriktsbarnmorska och pappa Anders drev lanthandel.
-- Jag minns hur bönderna kunde komma med häst och vagn mitt i natten och med andan i halsen hämta upp min mamma.
De hade telefon (nummer 8 i Kölingared), men växeln var bara öppen vissa stunder på dagen. Barnmorskan visste när det väntades tillökning i familjerna, och Peder räknade snabbt in nykomlingarna.
Han var ett otåligt barn, som började i Stensereds skola ett år för tidigt. Det var därför västgöten tog studenten redan på sin 18-årsdag och rekordtidigt blev lärare i Linköping.
Pendlingen fortsätter, punktligt som en klocka: Västergötland-Östergötland-Västergötland. Cirkeln är sluten, men den spännande resan tål att berättas. Den som startade en majdag 1935 i en liten lanthandel i Kölingared.
Det skulle väl nästan kunna bli en pilsnerfilm?
peder claesson