I dag spelar jag golf med Peter den store och övningskör med Gustav den tredje. Våra barn har blivit vuxna men är lika fullt våra barn, och det känns särskilt tillfredsställande att få rå om dem under pingsten. Det är ju den stora familjehögtiden.
Pingst förknippas bland annat med andlighet, renhet, vita kläder och björkar. Många gifter sig, andra låter döpa sina barn och fnissande konfirmander läser upp trosbekännelsen, vare sig de tror på orden eller inte. Äldre människor träffas till konfirmandjubileer eller firar diamantbröllop eller barnens dopdag.
I pingsttid möts våra traditioner och illustrerar livets mångsidighet och rikedom. Pingströrelser kan ta sig olika uttryck. Peter och jag firar femårs-jubileum som golfare, eftersom vi startade nästan samtidigt på olika håll och med skilda förutsättningar och ambitioner. Säga vad man vill om golfströmmen, men den för ihop gamla och unga, pappor och ungar och i bästa fall hela familjer. Varför inte på mors dag?
Det är en ynnest att ha barnen samlade, särskilt som de egentligen flyttat långt bort och visat hur stort Sverige är och hur liten världen blivit. Med mejl och mobil hade jag god koll på äldste sonen som bodde tre år i San Francisco men sämre förbindelse med den yngste, vilken tillbringat tre månader i Riksgränsen, den svenska alltså.
Dagarna före flyttningen norrut lyckades Gustav klara körkortet men hann inte få det. Jag eftersände beviset på hans rattfärdighet, som då hamnade på avvägar och parkerades i Kiruna, cirka 15 mil från gränsen. En rejäl skidtur med andra ord.
Gustav tog sig inte dit på sina tre månader i lappmarken. Det fick därför bli en ny eftersändning av kortet, som sonen hämtade ut i Linköping härom dagen. Nu återstår bara att putsa upp rattkunskaperna också. Pappa läraren är redo.
Det gäller att passa på under de närmaste dagarna, för sedan är det ont om helger och gemensamma ledigheter. Man kan heller inte veta hur länge ens minsting finns kvar i sin kammare, inte om han är myndig och söker sig mot olika utbildningsvägar. Med rykande färskt körkort.
Pingsten är också kyrkans födelsedag, eller kallas så ibland. Den heliga anden verkar i de gåvor som ges till människorna: Ordet, dopet och nattvarden. Anden är vår hjälpare och tröstare, Guds osynliga närvaro på jorden.
I bibeln kan den sökande finna svar på många frågor. Men att det finns stora faror med att tolka allt i livet utifrån en andlig utgångspunkt har inte minst tragiken i Knutby lärt oss. Även falska profeter förkunnar det kristna budskapet.
Det grekiska ordet pentekosté, i svenskan förändrat till pingst, betyder "den femtionde". Från början var det ett namn på hela den femtio dagar långa perioden mellan påsk och pingst. I gammal svensk tradition kunde man klä pingstbrud och arrangera låtsasbröllop. Pingsten blev en självständig fest i kyrkan redan på 200-talet, och i Sverige firade vi fram till 1772 både tredje- och fjärdedag pingst.
Nu får vi vara glada så länge annandagen finns kvar och behåller sin röda färg. Arbetsföra svenskar måste jobba mer för att försörja mormor och farfar, 40-talister som blir allt dyrare i drift. Och som invaderar sjuk- och friskvårdsinrättningar, inklusive alla golfbanor.
Glad pingst!