Född: 1907 i Eksjö.
Bor: I radhus i Åleryd, Linköping.
Yrke: Bokhandlare.
Familj: Änkeman.
På fritiden: Brevväxlar med frimärkssamlare i Europa.
Besöker regelbundet: Torgdagarna i centrala Linköping.
LINKÖPING
Alvar Blomstrand började sitt liv i Eksjö. Han tog studentexamen 1926. Sin värnplikt gjorde han på aspirantkompaniet i Linköping, blev sedan reservofficer och nådde kaptens grad.
För att få ett civilt yrke började han efter militärtiden i Linköping att läsa på Stockholms tekniska högskola. Han läste tyska, engelska och latin. Latinet med baktanken att han kanske skulle fortsätta till läkare, men så blev det inte.
-- Jag ville efter en tid ut och träffa folk, säger han. Genom en avlägsen släkting fick jag tips om att bokhandeln i Valdemarsvik behövde ett biträde. Jag sökte och fick jobbet direkt.
Därmed började Alvar Blomstrands bokhandlarkarriär, som efter en tid fortsatte i Ljungby och från 1945 i Sahlströms bokhandel i Linköping.
-- Jag hade därefter rätt bra anbud om arbeten i Stockholm och Göteborg, säger Alvar och ler belåtet. Men varje gång fick jag löneförhöjning, så jag stannade på Sahlströms.
1972 gick han i pension. Han hade då i 27 år varit bokhandlare i Linköping. Nu har han varit pensionär i 30 år.
-- Ja, Linköping har betytt mycket för mig, säger änkemannen Alvar Blomstrand och blir allvarlig. Jag gifte mig här 1945. Min Karin från Gamleby och jag fick inga barn, men vi fick leva tillsammans länge. Hon dog för två år sedan.
Musiken har förgyllt många stunder på fritiden. Han började spela piano, men gick över till fiol därför att systern var duktig på piano.
-- Men nu styr inte fingrarna som jag vill, säger han. Nu får det räcka med det som andra kan bjuda på.
Ända sedan 1920 har han dock en hobby som blivit obetydligt mindre med åren. Han samlar frimärken. Det har lett till ett kontaktnät med samlare i bland annat Norge, Danmark, Finland och Tyskland. Det har också lett till lådvis med förstadagsbrev i Alvars bostad.
-- Min 95-årsdag blir firad här hemma, men i all enkelhet, säger han. Jag ska väl ha någon kaka att ta fram om det kommer nån.
Alvar Blomstrand har bott i radhuset på Löjstigen i Linköping sedan det byggdes i slutet på 50-talet.
-- Här har varit mycket roligt, må du tro, säger han. Jag minns när vi hade fest med amerikanska släktingar till min fru, samtidigt som jag hade tyska vänner här. Tyskarna kunde inte engelska och amerikanerna kunde inte tyska. Jag satt i mitten och tolkade åt båda hållen. En del blev väl roligt på grund av det som sades, annat blev roligt på grund av mina översättningar.
Men 95-åringen minns också hur han häromåret åkte till Eksjö på ett skoljubileum. Där var han då den ende överlevande av dem som tog studentexamen för 75 år sedan.