Siw Larsson var en vacker, envis och självständig kvinna, född för drygt 43 år sedan i en strävsam småföretagarfamilj i södra Östergötland. Föräldrarna, Sigrid och Gösta Larsson, drev taxirörelse och bensinstation där Siw och hennes syskon tidigt fick hjälpa till. Från skogsbygden i Tidersrum flyttade Siw själv till Linköping och gymnasie-studier vid 15 års ålder, en avgrundsdjup förändring i livet! När studenten var avklarad blev det administrativt arbete inom Polisen under några år, innan hon tog steget till akademin och studier på PA-programmet vid Linköpings universitet. Efter examen fortsatte Siw med arbete inom rättsväsendet, först som frivårds-inspektör och sedan som lärare på Kriminalvårdsstyrelsens kursgård i Norrköping. Därefter värvades hon till Kommunförbundet och senare till arbetet som utredare inom CKS på Universitetet.
Under studietiden svepte Jörgen in i hennes liv med sitt positiva sinne och de började så småningom bygga en tillvaro tillsammans. Siw har fött och fostrat tre fantastiska pojkar, tillsammans med sin man. Hon har alltid varit en engagerad person, i sin yrkesverksamhet och inte minst i barnens skola där hon aktivt deltog i föräldraarbetet, liksom hon deltog med liv och lust i den storfamilj som alla systrar, svågrar och syskonbarn innebär. Siw skapade och genomförde gärna spex med sina nära släktingar vid bemärkelsedagar; från dans och sång, till tävlingar och sketcher. Körsång har följt Siw genom livet, alltifrån flickkören i Tidersrums kyrka i barn- och ungdomsåren, till kyrkokören i Vidingsjö, med en härlig Mozartsoaré förra hösten. Hon tyckte om att röra på sig och tog gärna med barnen på skidåkning och badturer, och sina vänner på snabba promenader.
Siw ville hela tiden mer! Hon var alltid hjälpsam och såg främst till att andra skulle ha det bra. Hon var också perfektionist och ställde höga krav på sig själv. Identiteten som yrkeskvinna var viktig och hon var mån om att försöka hitta balansen mellan familjeliv och arbetsliv. Hon hade en stor integritet och ett stort rättspatos.
Hennes vackra ögon kunde blixtra och hon gav sig inte i första taget när hon trodde på något. Siws livsvilja var stark och in i det sista deltog hon aktivt och hade synpunkter på tillvaron runt omkring henne. Siws och Jörgens hem har alltid varit öppet och välkomnande, inte minst under den svåra tiden i år. Familj och vänner kunde på så sätt få vara runt henne även mot slutet.
Siw finns i hjärtat hos de sina för alltid! Hon sörjs och saknas närmast av sin man Jörgen, deras söner Wide, Atle och Loke, av sina fem systrar IngBeth, Mariethe, BrittMarie, Sussanne, Annette och deras familjer, samt av vänner och en stor släkt.