Stig Johansson gick en klass över mig i skolan. Han var en tyst och försynt grabb som inte gjorde mycket väsen av sig utan skötte skoltiden och var allmänt duktig.
Så växte han upp, började på Saab, byggde hus och gifte sig med sin Ulla. Han utvecklades till en mycket skicklig metodtekniker och kunde tillverka nästan vad som helst om han blev tillfrågad.
På fritiden gjorde han många fina arbeten i trä och smide -- han var en tusenkonstnär. Bland hans finare arbeten är ljusbäraren i Grebo kyrka.
Vi önskar vännen Stig en vila i underbar frid.