-- Det bästa jag gjort var när jag började plugga för fem år sedan, säger Susanne Gustafsson i Borensberg. Det ledde till nytt jobb, nya vänner, vidgade vyer och har gett livet ett nytt innehåll. Hon talar om åren 2001--2003 när hon gick såväl undersköterske som läkarsekreterarutbildning. Tidigare hade hon -- uppvuxen i Linköping -- jobbat inom hemtjänsten i Valla under tjugo år. Nu är hon kombinerad undersköterska/ läkarsekreterare på vårdcentralen i Borensberg.
Utbildningen hon gick sig ledde även till Wiggo som var datalärare på skolan och numera är hennes man.
Det betyder stor familj även om hon och Wiggo lever som särbo: där finns Susannes tre barn Johanna, 16, Jakob, 14, och Tobias 8 samt "bonusbarnen" Sara, 17, och Nattis, 13.
-- Och så katten Findus, tillägger hon.
Wiggo är ensamstående pappa till sina flickor och vet hur livet kan se ut för en ensamförälder. Susanne kallar honom en själsfrände och från början var de "bara" vänner -- även om Susanne allt som oftast fick "problem" med sin dator hemma och var tvungen att kalla på magistern.
De äldsta barnen tyckte föräldrarna var lite tröga i starten och bestämde sig för att ge dem en knuff i rätt riktning. -- En kväll låste dom ut oss och sa att vi inte fick komma in förrän de sett oss pussas. Wiggo och Susanne lydde, kanske inte bara för att de frös ...
Susanne är nybliven husägare och det finns mycket att stå i, men hon ägnar även en hel del tid åt läxläsning (med barnen denna gång!), hon promenerar, bakar gärna samt läser böcker.
I dag fyller hon 40 år, men berättar att festandet redan startat med svåger Otto som fyller tre dagar före henne.
Sen blir det egen fest och -- ja, det blir nog fest hela veckan lång.