Det var med sorg i hjärtat vi mottog meddelandet om Sven Ljunggrens bortgång. Vi träffades för snart fyrtio år sedan när jag började på Saab i Linköping. Sven blev en uppskattad arbetskamrat och lunchkompis; några år senare tillsammans med Gun också vår nära vän och goda granne.
Efter gymnasiet i Halmstad studerade Sven på Chalmers tekniska högskola och anställdes efter examen i teknisk fysik (1962) på Saabs radar-avdelning i Linköping. Där verkade han först som systemingenjör men blev snart sammanhållande för flera utvecklingsprojekt.
Under åren på Saab Space (1984-1987) var Sven Ljunggren projektledare för Sveriges första satellit, Viking. Han återkom sedan till Saab Dynamics radaravdelning i Linköping, där han fram till sin pensionering ledde två stora forskningsprojekt inom området sensorteknik och datafusion.
Sven hade ett starkt humanistiskt intresse. Parallellt med sitt yrkesverksamma liv bedrev han omfattande studier i konstvetenskap på akademisk nivå och var en drivande kraft i Konsthistoriska Klubben i Linköping. Sin fritid ägnade han åt föreningsliv, släktforskning, fjällvandring och långfärdsåkning, för att nämna några exempel.
Sven var en varm, humoristisk person med stor omtanke om familj, vänner och arbetskamrater. I det gästfria hemmet var man alltid välkommen, och under en lång följd av år samlade Gun och Sven familjerna längs gatan för traditionsenligt valborgsfirande.
Svens vitalitet och pojkaktiga nyfikenhet gjorde honom till en mycket inspirerande medmänniska. Det känns vemodigt att inte längre få ta del av hans intryck från konsten och naturen, eller byta tankar om livet i stort och i smått. Med djup tacksamhet bevarar vi hans minne. Våra tankar är hos Gun, och döttrarna Anna och Ingrid.