Ännu en gång har sorgebudet nått oss. Det var väntat, även om vi inte hade känt till det så länge.
Nyligen var vi på samma bröllop. Det märktes att det var något som inte var bra. Sven-Olof brukade alltid komma med lite spjuveraktiga kommentarer. Men sedan fick jag höra om hans sjukdom.
Jag kommer ihåg honom som liten grabb, även då som en liten spjuver, men mycket snäll och glad. Nu har vi bara minnen kvar. Han lämnade oss alldeles för tidigt.
Våra tankar går nu till sambon Eva och dottern Ingela med familj i deras stora sorg.