Förre universitetslektorn Tage Johansson, Linköping, har avlidit, 77 år gammal, närmast sörjd av makan Elsie, barn och barnbarn.
Tage Johansson var docent i fysik, vetenskapligt utbildad i Lund efter en uppväxt i Småland. Han kom till Linköping 1964 som lektor vid nuvarande Berzeliusskolan och engagerades kort därefter i en ny teknisk magisterutbildning. År 1968 sökte han och fick det första ordinarie universitetslektoratet vid dåvarande universitetsfilialen i Linköping, som startat sin verksamhet 1967. Filialen lydde under Stockholms universitet men blev bara tre år gammal innan den övergick till att bli filosofisk fakultet i Linköpings högskola, som inrättades från och med 1 juli 1970. Övriga fakulteter var den tekniska (tekniska högskolan kallad) och den medicinska.
Den filosofiska fakulteten var unik såtillvida att den inom sig rymde såväl naturvetenskaper som samhällsvetenskaper och humaniora, normalt tre fakulteter. Den saknade också från början resurser för forskning. Linköpings högskola blev 1975 Linköpings universitet och i samband därmed fick även filosofiska fakulteten sin egen forskningsorganisation, känd som temaforskning.
Tage Johanssons vetenskapliga och pedagogiska gärning låg inom fysiken. Under inte mindre än 30 år i Linköping mötte han tusentals studenter och samarbetade med hundratals kollegor inom ämnet och var alltid lika högt uppskattad.
Genom att Tage Johansson kom till universitetsfilialen som en av tiotalet av de allra första huvudlärarna och sedermera kom att verka bl a som utbildningsledare inom filosofiska fakulteten blev han en av universitetets sanna pionjärer. Utvecklingen från filial till filosofisk fakultet med egna forsknings- resurser var inte alls rak och enkel. Den kom att kräva risktagande, uthållighet och hög lagmoral.
Att utvecklingen blev så lyckosam som den blev berodde på flera saker: fakultetens människor kände sig som bärare av en djup universitetstanke men också att något nytt och viktigt kunde komma fram ur situationen med en samlad fakultet, nämligen det gränsöverskridande vetenskapliga arbetet, som sedermera blivit ett av universitets signa. De som var med då arbetade som ett lag i vilket Tage Johansson hela tiden var en lojal, djupsinnig och mycket aktiv part. Han kom alltså att utöver sitt arbete inom sitt ämne också att spela en stor roll på ett helt annat plan, nämligen utvecklingen av det som sedermera blev universitetet.
Vi som arbetade under denna tid var inte flera än att vi lärde känna varandra ordentligt. Många långvariga och djupa vänskapsband knöts med Tage Johansson. Vi minns honom med saknad men också med stor tacksamhet för allt vad han betytt för oss, gamla kollegor och vänner.