Tänker inte på jobbet hemma

Att fylla 50 tycker Lars Westermark känns lite lustigt. Han känner sig inte riktigt så gammal, utan säger att han håller sig ung genom barnen, både sina egna och eleverna. -- Men som en kollega till mig sa, det är bättre att fylla år, än att inte fylla alls.

Linköping2003-03-27 05:49

30- och 40-årsdagarna kändes inte så hårt, men 50 känns som ett större steg, tycker Lars Westermark, som fyller i morgon.

En födelsedag han minns tydligt var när han fyllde 15.

-- Jag hade räknat med att få en moped, men inte fasen blev det någon sån. Men jag köpte en själv på sommaren sen, så det var inte några problem.

Största hittills var ändå 20-årsdagen då han blev myndig och fick rösta, vilket han tyckte var väldigt stort.

Blev lärare i stället

Lars Westermark har sen har var liten varit intresserad av musik, och när han hade gått ut skolan ville han helst bli musiker, men trodde inte att det skulle gå. I stället tänkte han söka till logopedutbildningen, men när det visade sig att man var tvungen att ha 5,0 i betyg och ändå inte var garanterad att komma in la han ner även det.

-- Då får man väl bli lärare, tänkte jag och började utbilda mig till mellanstadielärare.

Efter vidareutbildning till behörig ämneslärare började han 1978 på Berga skola som so-lärare, och med bara några få års undantag har han stannat där sen dess.

-- Jag trivs skitbra med mitt yrke, och Berga skola är en jättebra skola, säger Lars. Det är en jädrans rolig ålder när man går i högstadiet. Det kommer upp små försynta sjuor, och lämnar mogna nior och det är mycket hormoner som sprutar under tiden.

Gör allt i skolan

Att vara lärare kan vara jobbigt ibland, men det har föränd-rats en del på 30 år.

-- Det blir mer och mer sociala bitar, och mindre ren lärarroll. Det är mycket hemkontakt via telefon och brev, och man får vara som en extrapappa för en del.

Naturliga kontakter tycker han om, men på håltimmar skulle han hellre fortbilda sig än att ringa och ordna med elever som inte sköter sig.

Något som Lars tror är väldigt viktigt för att orka vara lärare är att göra allt i skolan och inte tänka på skolan hemma. Han själv utnyttjar håltimmar med mera till att planera lektioner och allt annat jobb.

-- Det är perfekt att kunna göra det, annars drunknar man snabbt, tror Lars. Personligheten återspeglas i hur man är som lärare, tror Lars. Själv brukar han försöka ha roligt samtidigt som han är seriös och lär eleverna vad de ska kunna.

-- Varje vecka drar jag en "veckans Westermarkare", som är en dålig historia. Det brukar gå hem hos eleverna.

Just små dåliga skämt som lättar upp tror Lars att eleverna uppskattar, och han tror att eleverna tycker om honom.

-- De brukar morsa och säga "tjena, Lasse", och varje termin är det några gamla elever som kommer på besök och undrar hur det är med mig. Sånt känns jäkligt bra.

Han tycker att det många gånger känns ledsamt att lämna årets nior. Efter att ha kämpat ihop under tre år, trivs de rätt bra ihop. Men Lars kommer nog att lämna ifrån sig fler nior, för han tror själv att han kommer att stanna på skolan tills han pensioneras. Han slutade inte med musiken bara för att det inte blev någon proffskarriär. Under tio år tog han trombonlektioner av en militärmusiker, och hade sin pryo på I4 som musiker. Där träffade han många som han fortfarande brukar träffa och spela ihop med.

1977 fick han förfrågan om han ville vara med i Sveriges äldsta ännu verkande brunnsorkester, Medevis, och det ångrar han inte att han tackade ja till.

-- Ingen sommar utan Medevi nu för tiden, säger han. I sommar är det min 26:e säsong.

I orkestern, vars medlemmar bara använder gamla instrument, spelar Lars ventilbasun.

Teatertrombonist

Sen 1979 då han blev tillfrågad har han även varit med på alla större uppsättningar på Länsteatern, som trombonist.

-- Det är en värld jag älskar, det är himla roligt, säger Lars.

Hans två barn, snart 14-årige Gustav och 11-åriga Ida, får oftast följa med till teatern. De har sett senaste pjäsen "Tolvskillingsoperan" sex gånger hittills.

-- Jag tror det är jättebra för dem. Det ger social träning, och de får träffa på väldigt mycket folk som jobbar med olika saker.

Han brukar försöka träna mellan trekvart och en timme varje dag på sin trombon. Han har alltid något att öva på: skalor, konserter eller andra saker.

-- Det är skönt att åka hem och spela efter jobbet. Man får tömma huvudet rejält, och skapa.

Dessutom spelar han på teatern på två tretimmarsföreställningar i veckan.

Födelsedagen firas med öppet hus i hemmet efter klockan 12 på lördag. Fredagskvällen tillbringas på teatern.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om