-- Jag tyckte att skolan var fruktansvärt tråkig. Jag var rastlös och ville hellre springa runt i skogen och klättra i träd eller idrotta. Lärarna sa att om jag inte skärpte mig så skulle det inte bli något av mig.
Förutom allt sportande så har Claes alltid haft ett stort intresse av att göra affärer.
-- Jag vet inte var det kommer ifrån men redan som sexåring målade jag fjärilsmakaroner med vattenfärger och försökte sälja dem till pensionärerna på servicehuset. Några gav mig pengar så att jag kunde gå och köpa choklad i affären, berättar han och skrattar.
Trots den tuffa tiden i grundskolan så hjälpte affärsintresset honom att sätta upp ett mål för framtiden. Han skulle starta ett eget företag när han blev lite äld-re.
Hemma i Bestorp hade släkten en lantgård där det stod två gamla mopeder. När Claes var 12 år upptäckte han dem och tog med dem hem. Det blev mycket mekande och åkande som gjorde att motorintresset blev allt större.
-- Snart tröttnade jag på mopederna och köpte istället en bil när jag var 15 år gammal. En folkvagnsbubbla för 300 kronor. Den körde jag runt med på en gräsplan i skogen.
Kombinationen affärer och motorer skulle senare visa sig spela en väsentlig roll i Claes liv.
Först under gymnasietiden upplevde Claes att han var mogen att gå i skolan och utbildningen till golvläggare gick bra. Han fick snabbt jobb, men det tuffa ekonomiska läget i Sverige i början av 90-talet gjorde att han snart fick sluta.
Under den korta anställningen insåg Claes att byggbranschen inte riktigt var hans grej. Han ville röra sig mer ute bland folk. Så strax efter uppsägningen åkte han runt till butiker i Linköping och presenterade sig själv i förhoppning om att få jobb.
-- Det var tufft och tog verkligen emot, men efter bara några veckor fick jag jobb på en klädbutik.
Under de fem närmaste åren hann Claes jobba i två ytterligare klädbutiker innan det plötsligt hände något.
-- Jag fick en mognadskris och kände att jag jobbat med samma sak ganska länge. Det var dags för någonting annat. Jag slutade på jobbet, sa upp lägenheten och drog till Mellanöstern. Tanken var att resa runt där nere under ett halvår.
Lika förvånade som familjen och kompisarna blev över det beslutet, blev de när han kom tillbaka redan efter en månad.
-- Det var en spännande resa som jag inte ångrar. Fast längtan efter min dåvarande flickvän blev för stor, erkänner han.
Väl tillbaka i Linköping började Claes så småningom, i slutet av 90-talet, sälja motor-cyklar.
-- Redan när jag var 20 år hade jag satt upp ett konkret mål att ha ett företag innan jag fyllde 30 men det var först nu som polletten trillade ner och jag kom på att jag skulle sälja motorcyklar på egen hand.
Bara något år senare, 2001, hade Claes öppnat egen mc-butik.
-- Mitt liv har bara blivit bättre och bättre. Jag har hunnit med så mycket att jag inte är det minsta rädd att fylla 30 år. Det jag framför allt saknar nu är en tjej som jag kan bilda familj med.
Födelsedagen, på söndag, ska Claes fira med en god vän uppe på Kebenekajses topp.
Det följer inte med någon tårta i packningen men väl en flaska champagne.