Tore Gullstrand har lugnt och fridfullt somnat in med jazzmusiken ljuvt i bakgrunden och med Stefan och Ingela bredvid sig. Tore har betytt mycket för bland annat vetenskapen, flyget, rymden och Saab men också haft den varma känslan att värna om familjen.
Jag, tillsammans med mina flickor Sarah och Christina, har fått äran att tillhöra Tores nära och kära. Vi har aldrig känt oss som gäster i Gullstrandska hemmet utan som familjemedlemmar. Vi har fått lyssna till berättelser om Tores fantastiska resor runt hela världen, det fanns oftast svar till alla våra frågor.
Vi har fått flyga med Tore och från helikopter beundrat Tores oas på Norra Finnö. Snabba ljuvliga båtturer i S:t Annas skärgård. Diskussionerna har gått höga runt middagsbordet om världshändelser, politik men också mycket musik och sång. Vi har skrattat mycket tillsammans.
Även under de sista sjukdomsåren har hans underbara, underfundiga humor lockat till skratt. I 16 år har vi fyllt huset varje midsommar med många familjer med växande barnaskaror. Tores tålamod var enormt men kravet var alltid att vi skulle göra om det nästa år igen.
Det kommer vi att göra men det kommer att vara tomt, men Tore har givit oss så underbara minnen. I somras på Tores 80-årsdag sa Tore att han flugit och prövat det mesta i luften.
Sorgen var att Tore aldrig gjort någon rymdfärd men han hade inte släppt tanken.
Mina tankar går till mina käraste vänner Ingela och Stefan med familj.