Ulla Forsgren var född och uppvuxen i Luleå. När det var dags för högre utbildning sökte hon sig till socionomutbildningen vid Stora Sköndal utanför Stockholm. Så småningom bosatte hon sig i Linköping, där hon under många år arbetade som kurator på olika kliniker inom Universitetssjukhuset.
Ulla Forsgren hade ett stort engagemang inom Neurologiskt handikappades riksförbund, där hon varit verksam både lokalt, regionalt och på riksnivå. Under hela 1980-talet och i början av 1990-talet var hon aktiv på förbundsnivå, bland annat som ledamot i förbundsstyrelsen, i forskningskommittén och genom en rad uppdrag där hon representerade NHR. Eftersom hon var mycket kunnig och engagerad i rehabiliteringsfrågor, deltog hon också i styrelsearbetet på rehabiliteringsanläggningarna Höglandsborg i Nässjö och Vintersol på Teneriffa. På Vintersol hörde hon till verksamhetens pionjärer. Dels arbetade hon på anläggningen som kurator redan när Svenska kyrkan fanns med som ägare på 1960-talet och dels var hon där ett antal gånger för egen rehabilitering på grund av sitt rörelsehinder, som hon levde med sedan barnsben.
Bättre möjligheter för personer med funktions-hinder att få rehabilitering var en av Ullas intressepolitiska hjärtefrågor, men hon var också en stor tillgång för det lokala och regionala föreningslivet i Linköping och Östergötland. Medlemsvärvning, informationskampanjer och start av ungdomsverksamhet är några exempel. Ett stort intresse hon hade vid sidan om föreningslivet var trädgårdsodling. Tidigare kamrater i förbundsstyrelsen kan berätta om hennes lyckade odlingar, inte minst av vindruvor, som hon gärna delade med sig av.
Ulla var en pådrivande kraft i allt hon engagerade sig i, och hon drog sig inte för att också konkret arbeta för det hon trodde på, i stort och smått. Hennes motto var att problem är till för att lösas. Det är med stor tacksamhet för hennes insatser vi inom NHR säger farväl.