Loben, Linköping.
Brev med den adressen går fram till Repslagaregatan 3, där Rolf Gustavsson bor. Han är stadens mest anonyme kändis.
-- Och en kär vän för livet, framhåller Birgitta Larsson (f d Samuelsson). Loben ställer alltid upp, stöttar i med- och motgång och är en sammanhållande länk i vårt kamratgäng.
I det ingår också Birgittas tvillingsyster Margareta Samuelsson, som har lika nära kontakt med den pojkaktige och fikasugne 65-åringen. Varje lördag klockan tolv samlas de gamla kompisarna och dryftar allvarliga frågor eller snackar strunt på Café Gyllen i centrum. Det har de gjort i årtionden.
-- Vi kan bli upp till tolv personer, alla som är hemma kommer garanterat till den traditionella träffen, säger Loben.
Själv uteblir han nästan aldrig. Utan Gustavsson skulle församlingen förmodligen trasas sönder lika fort som strängarna på en tennisracket.
Det är Loben som knyter ihop dem.
Strängarna? Ja, och vännerna. Han är specialist på båda dessa områden.
-- Loben har förmåga att se alla i en grupp, även dem som är blyga och inte håller sig framme. Det är en av hans många positiva egenskaper, menar Birgitta.
Deras vänskap inleddes för snart fyra decennier sedan, när hon började spela tennis som 12-åring i Linköpings TK. I dag är tvillingsystrarna 50 år och Rolf Gustavsson, som ingen säger, är 65.
-- I maj blev jag pensionär, men det märks inte någon större skillnad. Jag kan fortsätta med föreningsarbete, inte tennis längre utan golf.
Birgitta finns med på en kant där också. Hon var elitspelare i tennis i sin ungdom, tog bland annat åtta junior-SM-guld och prövade proffsspel under två år i Europa och USA (utan att tjäna en krona).
Men en svår ryggskada satte stopp för den karriären.
-- Jag var bara 25 år då jag kom hem från USA och tvingades till steloperation i ländryggen.
För Birgitta, med höga idrottsliga ambitioner, var det ett hårt slag. Under ett och ett halvt år kunde hon inte sitta utan fick stå eller ligga hela tiden.
-- Jag såg ändå ljuspunkter och hade helhjärtat stöd av familj och vänner. Loben fanns förstås till hands. Han har förstått mina behov och önskemål.
Utom en gång. Den händelsen brukar de skämta om med jämna mellanrum.
-- Jag skällde på Loben för att han lurat ut mig på bio kvällen före semifinalen i skol-SM. Därför förlorade jag flera game mot en tjej som jag brukade slå mycket klarare.
Men guldet gick till Birgitta ändå. Trots dispyten med tränaren och det hårda nattlivet mitt under tävlingen. Skandal är ordet.
Annars har inte Loben, vad vi vet, lockat ut sina adepter på dåligheter. Han var betydligt framgångsrikare som instruktör i tennis än som spelare.
-- Jag hoppade på ledarskapet efter bara tre års spel. Specialitet som tränare? Det var nog servarna, som jag själv hade så svårt för att utföra.
Men lobba kunde han. Därav namnet?
-- Ja, på sätt och vis. Det hade dock inget med tennis att göra utan med snöbolls-krig när jag var tio år och kom till Malmslätt från Brokind. På vår dialekt blev det "loba", och det var så jag blev Loben.
I telefonkatalogen har Rolf Gustavsson titeln instrumentmakare efter jobbet på CVM en gång i tiden. Men Loben har varit i tennisbranschen ända sedan slutet av 60-talet, då hans mamma och pappa tog över den gamla hallen på Konsistoriegatan (vid nuvarande Konsert & Kongress).
-- Tennishallen revs 1975 och snart försvann även utebanorna på andra sidan gatan. Men jag fortsatte att jobba med LTK, senare på Collegium, var utbildningsansvarig i flera distrikt och hade egen racketshop under en period.
Loben arrangerade också resor till olika länder utan större kunskaper om andra språk än östgötska. Men på något sätt fixade det sig ändå tack vare bra kontakter och ömsesidigt servande.
-- Vänner är ju till för att hjälpa varandra.
Tvillingarna Birgitta och Margareta instämmer. De ringer ofta till Loben, som stöttat dem i nästan 40 år. Idrotten utgör fortfarande ett hållfast band i deras relation.
-- Den ger glädje i framgång och styrka i motgång, menar Birgitta.
Det är ett brokigt gäng, med Loben i centrum, som delar godsaker, fröjder och bekymmer, löser knutar och fikar efter vänskap. Kompisar som knegar och snobbar som lobbar!
birgitta larsson
rolf gustavsson