Frågan kommer dock tillbaka.
-- Ofta i en fas där man får lite tid för sig själv, kanske som äldre student, tonårsförälder och pensionär. Då undrar man: Men jag då? Vad vill jag göra med de möjligheter som jag fick?
Göran Rehnström, domkyrkokomminister i Linköping, möter den vuxne sökaren, till exempel i de studiegrupper om tro som han leder.
De som kommer till studierna är sällan direkt knutna till kyrkan. Tidigare har de inte varit intresserade, men nu letar de efter något som är så pass viktigt att de vill undersöka om det går att anförtro sig åt kyrkan. Kommer kyrkan att visa respekt för sökandet?
-- Det här är ett slags förstadium till att sökande människor tar ett aktivt steg in i kyrkan, säger Göran Rehnström.
På studieträffarna blir det enkelt och naturligt och helt okej att prata om livsfrågor. Det gör vi sällan i andra sociala sammanhang. Vi pratar politik, jobb, ekonomi. Livsfrågor undviker vi helst.
Men att vi ställer frågan om meningen med livet är ett uttryck för hälsan, säger Göran Rehnström. Det visar att vi har andra dimensioner.
Annars tycks det som om vi gjort arbetet till meningen med livet.
-- Livet handlar inte om att springa från en sak till en annan. Vår tids snabba uppskruvade tempo och rytm skapar beroende. Inte har det blivit bättre av att vi tagit bort en vilodag i veckan.
När sökandet efter något annat växer väljer några av oss att vända oss till kyrkan. Men osäkerheten är stor på vad kyrkans tro står för. Frågorna är många: Passar jag i kyrkan? Passar min tro i kyrkan? Min egen privata upplevelse -- hur stämmer den gentemot kyrkan?
-- Man vill veta om vi i kyrkan är okej, om kyrkan kan svara upp mot de erfarenheter jag haft, mot den egna upplevelsen som är privat. Gudsupplevelserna kan se olika ut. Jag är förvånad över hur många som haft en upplevelse i livet. Ofta inträffar det i samband med en livskris eller när man nyorienterar sig. Något som gör att man stannar upp.
Långt ifrån alla känner sig hemma i kyrkan med dess oskrivna lagar.
Ändå går allt fler till kyrkan. Det vill säga in i själva kyrkbyggnaden, in i avskildheten, lugnet och stillheten.
-- Det är en gudstjänst i sig, säger Göran Rehnström.
I domkyrkans ljusbärare brinner alltid lågan. Vi tänder ljus av tusen olika skäl, det är en handling som kan rymma så mycket.
Göran Rehnströms egen tro bär han med sig från barndomsåren. Den har alltid funnits där, även om också han brottats med olika frågor. Det har dock alltid funnits en positiv Gudsrelation.
Många andra har också frågor. Hur kan man tro när det händer så många hemska saker i världen? Hur kan man hitta en mening i lidandet? Hur kan Gud göra så?
-- De som frågar så, frågar en Gud som de inte tror på. På så vis tar man bort det egna ansvaret för det som händer.
Att det händer onda saker ser vi hur lätt som helst. Men det goda? Hur förhåller vi oss till det?
-- Det ordnade livet är bra, ett uttryck för godhet. Det kräver mer av oss att se de goda mönst-ren, att se det onda kräver ingen reflektion. Vi snubblar ju på det onda.
Göran Rehnström tycker också att massmedier kunde hjälpa till att genom reflekterande journalistik få oss att se det goda som pågår runt omkring oss. Vad är det för nytt att det händer onda saker?
Därmed menar han inte att vi ska fly från det onda. Tvärtom, vi måste också våga vara i det svåra.
Göran Rehnström har lite svårt för bilden av kyrkan som bara den "trevliga" kyrkan.
-- Det är viktigt att vi arbetar med förkunnelsen, viktigt vad vi har att säga och att hitta mötesplatser där man förutsättningslöst får leta efter sin tro.
Att tro det är ett religiöst behov som vi alla har. Alla andra behov, som hunger och sexualitet, tillfredsställer vi.
-- Det religiösa behovet är besvärande. Det innebär att vi ska växa och vi får växtvärk. Det är inget som går att leja bort utan vi måste klara av arbetet med sökandet själva.
-- Men att tro, det är att känna tilliten, att det finns något
som är större än jag själv.
Studiecentrum vid Linköpings domkyrkoförsamling ordnar olika slags föredrag, studier och samtal, till exempel introduktion, kurs i kristen tro där Göran Rehnström är kursledare.
Två kvällar har man redan träffats och två kvällar återstår då samtalen handlar om synen på Gud, människan och Bibeln, om kampen mellan godhet och ondska, om andlighet, etik och kristet liv och om gudstjänsten och kyrkan.