Urmodern och urfadern samlade föda på savannerna i Afrika och formade våra liv. Deras erfarenheter och kunskaper ärvdes vidare från far till son, från mor till dotter. En del är nyttigt än i dag, annat är tvärtom helt meningslöst.
Rentav lite konstigt. Till exempel detta: ungdomar i Washington blir mer äcklade och skrämda av spindlar och giftormar än av revolvrar och automatvapen. Bilder på spindlar driver deras puls i höjden, medan en bild på en pistol lämnar dem fullständigt likgiltiga - trots att de antagligen aldrig träffar på det förstnämnda medan det sistnämnda skulle kunna vara ett reellt hot för dem.
Så påverkas vi av vårt arv. Det som en gång var en viktig instinkt för vår överlevnad finns kvar som en knäpp fobi i dag.
Den som var förståndig och klok när andra villkor gällde uppskattas kanske inte alls för detta nu för tiden. Å andra sidan finns det kunskaper och insikter som är viktiga i alla tider. Kanske är det sådana tidlösa kunskaper som är en del av det som kallas vishet.
Filosofi betyder kärleken till visheten. Vad är visdom? Vad är det för skillnad på den information som finns runt oss, den kunskap vi kan få ut av att bearbeta denna information och den vishet som vi kanske slutligen tillägnar oss?
-- Rätt mycket av det vi kallar visdom är icke-boklig kunskap, funderar Per Jensen.
Han är professor i etologi, läran om djurens beteende, vid biologiavdelningen på Linköpings universitet.
-- Visdom är delvis en syntes av det man lärt under livet, säger han, men det är också till stor del de medfödda föreställningar man har, till exempel om vad som är rätt eller fel. Hittar du en folkstam som aldrig stött på västerländskt tänkande förut, kan du ge dig fasen på att de anser att det är fel att mörda och att det är fel om en man skaffar barn med sin egen dotter. De har säkert inga biologiska skäl för sina ståndpunkter, men de vet instinktivt vad som är fel och vad som är rätt.
Per Jensens område är djurens beteende. Djur ärver mönster för sitt sociala liv: en hund vet från födelsen att den lever i en flock, ingen behöver utbilda den till att lyda sin ledare, eller kanske vara ledaren själv. Å andra sidan kan ingen undervisa en mink i hur man beter sig i en flock.
-- Varför skulle inte en del av människans beteende och tankemönster vara nedärvt, ett resultat av evolutionen? säger han.
Det finns de som hävdar att vi föds alldeles "tomma", som rena ark. Alla våra egenskaper, alla drifter och önskningar anses då vara skapade av den miljö som omger oss.
Per Jensen tror inte ett ögonblick på detta. Han menar att vi har medfödd kunskap.
-- Vi är inga vita ark när vi föds -- möjligen rutade papper, säger han. De rutorna styr oss. Alla har vi mer eller mindre bestämda förutfattade meningar, många så allmänna så att vi inte tänker på dem. En sådan är att vi tror att varje verkan har en orsak. När något händer, söker vi efter orsaken.
När blixten slår ner beror det på att åskan går och varför det? För att molnen är arga? För att gudarna har ilsknat till?
Det finns fortfarande människor som lever på samlar- och jägarstadiet i världen, berättar Per Jensen, och vissa saker är gemensamma för dem: de har en ledare; de har en stark familjeklankänsla; de har ceremonier kring livets olika skeenden; de har ofta en religion av något slag; de har en stark drift att finna orsak-verkansammanhang och de söker ofta en själ i tingen. Kanske ser de solen som ett tänkande väsen som måste blidkas, kanske är det gudarna som måste hållas på gott humör. Att sådana tankemönster är så vitt spridda tyder på att de är nedärvda från våra allra tidigaste förfäder.
En vis människa ser vi ofta som en äldre, kunnig och livserfaren man eller kvinna som har sett och upplevt det mesta.
-- Ur ett biologiskt perspektiv skulle man kunna säga att en vis människa är den som har nära till sina medfödda kunskaper och har förmåga att tillämpa dem så att de förenklar livet i dagens samhälle.
En jägare och samlare hade vissa förmågor som ledde till överlevnad och som sedan gavs i arv till nästa generation. Att akta sig för spindlar och giftormar var viktigt, i en modern stad är det värdelösa insikter. Att vara rädd och misstänksam mot främlingar var viktigt när samhället hölls samman av släktband, men är ett förödande beteende nuförtiden. Att ständigt söka efter socker (kolhydrater) och fett var viktigt, det var nödvändiga näringsämnen, och därför känner vi sug efter godis och chips. Ett sug som fyllde en funktion när vi bodde på savannen i Afrika, men som bara ställer till besvär för oss i dag.
Gåvor, tjänster och gentjänster är typiska för mänskliga relationer i ett socialt system. Hjälper du mig när jag behöver det, så hjälper jag dig sen. I ett litet bysamhälle är det svårt att nonchalera den som lider nöd, men vi kan gå förbi en tiggare vid tunnelbanan i storstaden, han har ingenting med våra liv att göra.
Men kanske drabbas vi av dåligt samvete. Och samvetet har en funktion att fylla, säger Per Jensen.
-- Om jag stjäl en bok på biblioteket, skulle det plåga mig alldeles väldigt, även om det var en bok som ingen annan än jag var intresserad av. Dåligt samvete är en stark känsla som vi har fått som hjälp av evolutionen för att skilja på rätt och fel.
Är den visaste den som har mest dåligt samvete?
-- Nej, men kanske den som förstår att "dåligt samvete" finns hos alla och att det är viktigt för att samhället ska fungera. Du kan antagligen inte uppfostras till att ha dåligt samvete, men du kan lära dig ett beteende som förstärker det.
Visdom skulle enligt dig alltså kunna beskrivas som medfödda kunskaper som människan har förmåga att tillämpa. Kan en ung människa vara vis?
-- I princip, ja, och en gammal människa kan vara ovis. Men jag tror att medfödda och inlärda kunskaper måste integreras med erfarenhet för att bli visdom. Det handlar också om att kunna förstå andra människor, att känna empati, att se att trots alla yttre olikheter delar vi vissa grundläggande värderingar och beteenden. En vis människa kan också förstå varför alla yttre olikheter har tillkommit. En vis människa är tolerant.
-- Men den praktiska innebörden av ordet visdom har nog ändrats sedan vi var på jägar- och samlarstadiet. Och det är viktigt att minnas att även om många instinkter och egenskaper är medfödda, så går fostran ut på att förstärka eller försvaga dem på olika sätt. Vi ska ju inte organisera dagens samhälle som savannens människor gjorde det.