Bernt Karlsson hade ett starkt rättvisepatos

Bernt Karlsson

Minnesord2023-04-15 04:00

Bernt var under många år vår arbetskamrat på Katedralskolan i Linköping. Vi minns hans djupa engagemang i arbetet, särskilt hans intresse av att åstadkomma optimala arbetsformer.

När Bernt för femton år sen gick i pension tog han initiativet till ett fortsatt umgänge utanför skolan. Vi har sedan dess träffats varje torsdag klockan 11.05 för en lång promenad, lunch och en lång stunds samvaro, en samvaro där såväl gamla minnen som dagsaktuella skeenden ventilerades. Under de stunderna lärde vi känna Bernts humanism och rättvisepatos. 

De sista tio åren levde Bernt med en svår sjukdom. Trots den var han den trognaste torsdagsvandraren så länge krafterna tillät. Vi förundrades över hans stoiska lugn och goda lynne. 

Tacksamma för vänskapen minns vi Bernt med de gamla orden: ”Vad rätt du tänkt, vad du i kärlek vill, vad skönt du drömt, kan ej av tiden härjas, det är en skörd som undan honom bärgas, ty den hör evighetens rike till.”

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!