Mary är död, det kom som chock. Hon lämnar ett stort tomrum. Vi är många som sörjer Mary.
Familjen, främst en älskad mor, mormor och farmor. Frälsningsarmén har mist en trogen soldat som väl höll sitt soldatlöfte.
Mary har varit ledare för barn och unga, det är många som minns sin söndagsskollärare och scoutledare. Hon var ett föredöme och en god ledare.
Mary var en av dem som startade sopplunchen, hon var den självklara att vara "kocka". Hon skötte alla inköp till lunchen, ett nog så krävande arbete. Sonen Anders hjälpte henne med biltransport bland annat.
Jag arbetade i många år tillsammans med Mary, jag gick med glädje till mitt onsdags jobb. Mary spred trivsel omkring sig till glädje för alla, inte minst för våra matgäster. Hon såg alla och växlade några ord med många vilket var uppskattat.
Mary kom inte till mitt adventskaffe den här julen. Hon var väntad till sitt himmelska hem.
Marys tro att det finns en plats för alla i himlen har burit henne genom allt. Nu har hon kommit dit.
Jag vill tacka Mary för vad hon har betytt för mig, tack för alla goda samtal, hon lämnar ett stort tomrum.
Men goda minnen dröjer kvar, de är oskattbara. Jag unnar henne vilan efter ett långt liv som rymde både glädje och sorg. Vila i frid.