Som tidigare meddelats har förre museichefen och landsantikvarien Gunnar Lindqvist avlidit vid en ålder av 93 år. Närmast anhöriga är hustrun Amie Stålkrantz, barn och barnbarn.
Gunnar Lindqvist har tjänstgjort vid Historiska museet, Riksantikvarieämbetet, Nationalmuseum och varit landsantikvarie och chef för Jönköpings läns museum. I Östergötland minns vi honom särskilt som en mycket omtyckt och duglig länsantikvarie och länsmuseichef.
Omkring år 2002 samlades några östgötar på Linköpings Slott under ledning av landshövding Björn Eriksson. Vi hade en gemensam vilja att arbeta för att vårt vackra och intressanta landskap, Östergötland, skulle bli mer synligt. Gunnar Lindqvist var en stark kraft när denna grupp skapade Hagdahlsakademien, en östgötsk akademi som har till uppgift att i Hagdahls anda lyfta fram förtjänstfulla insatser för östgötsk mat, konst, konsthantverk och kultur. Gunnar utformade stadgarna och hans kreativa intelligens och stora och viktiga kontaktnät betydde mycket för Hagdahlsakademiens fortsatta arbete.
Han hade kolleger i museivärlden, hemslöjdsföreningar, folkrörelsesverige och hade också arbetat som utredare vid arbetsmarknads-, kultur- och utrikesdepartementen. Dessutom var han en produktiv kulturjournalist med ett flertal böcker om konst och kulturhistoria, kyrklig konst och arkitektur och stadshistoriska böcker om bland annat Vadstena, Gränna och Linköping.
Charles Emil Hagdahls Kokkonsten som vetenskap och konst var mycket viktig för Gunnar. Det är den svenska matbibeln framför andra, ansedd som ursprunget till den svenska kokkonsten. Den gavs ut första gången 1879 med cirka 3 000 recept. Men den är också fylld med roande och intressanta essäer om kulturhistoria, medicinska aspekter, bordsskick och andra seder samt ett stort antal illustrationer. Gunnar var angelägen om att kokboken skulle komma ut i en ny upplaga och så skedde också, år 2004 i samarbete med Carlssons förlag och när denna upplaga var slutsåld trycktes en ny upplaga 2015.
Men det var inte bara viktigt att ta fram böcker och artiklar om Hagdahl. Estetiska aspekter, särskilt i samband med måltiden intresserade Gunnar. Hans hustru, keramikern Amie Stålkrantz och keramikern Lasse Frisk arbetade med att för akademiens räkning ta fram en servis, en uppsättning glas och ett tyg med tryck från kokbokens illustrationer. I hela den processen var Gunnar mycket aktiv och intresserad.
För oss, som då var aktiva i Hagdahlsakademien, var han en rik källa till ideer om kommande projekt och hur akademien skulle uppfylla sitt syfte. Vi skulle dela ut priser, hitta värdiga diplommottagare, ge ut böcker om Hagdahl, skriva artiklar, sprida kunskap om Hagdahl och ordna föreläsningar. Hagdahlspriset delas ut årligen – senast till Per Frankelius – liksom priset till årets Hagdahlskock och diplom för insatser att främja östgötsk matkultur. Skolmåltidspriset och äldrematpriset delas också ut årligen.
Gunnar Lindqvists arbete, hans idéer och kunskaper har även när han hade avgått som ledamot fortsatt inspirerat Hagdahlsakademien att utvecklas. För detta känner vi stor tacksamhet.