Gunnar Lundquist, Asby, har avlidit i en Ă„lder av 79 Ă„r.
NĂ€r jag fĂ„r besked om att âGunnar i Naturenâ Ă€ven kallad âLunkanâ har lĂ€mnat oss, sĂ„ vĂ€cks mĂ„nga tankar.
Jag trÀffade Gunnar första gÄngen 1977 (för 46 Är sedan). Platsen var SmÄlands Bygdens Tidning i Jönköping, dÄ Lennart Svensson var chefredaktör. Tidningen hade sin redaktion i ett gammalt charmfullt hus nÀra Dunkehalla i Jönköping. I den miljön passade Gunnar vÀl in.
Gunnar var unik och fotografen som var bohemen. Gunnar hade sedan ett lÄngt samarbete med Lennart: först pÄ SmÄlandsbygdens Tidning och sedan pÄ Fokus, Centerpartiets medlemstidning med en upplaga pÄ 170 000 ex. Det var dÄ Nordens största politiska tidning.
Gunnars bilder syntes under mÄnga Är i hela massmedia-Sverige. Hans bilder publicerades i Jönköpings-Posten, SmÄlands Folkblad, Skaraborgsbygden, Kalmar LÀns Tidning, Svenska Dagbladet, à ret Runt, Corren, Miljömagasinet och mÄnga andra tidningar. Gunnar var fotografen med stort F.
Vid sidan om foto, sÄ var mat och goda drycker nÄgot som intresserade Gunnar. Han gillade att restaurera (ÄterstÀlla kroppen), gÀrna efter en promenad i naturen.
Gunnar i naturen var som en varg. Han kunde gÄ flera mil med kameran som vapen. NÄgon vargtass (en drink) blev det inte pÄ krogen, men gÀrna en öl eller ett glas rött. Svarta Börsen, Ramada, Stora Hotellet var gastronomiska institutioner, som han gÀrna besökte. Det var inte ovanligt att jag och Gunnar gick ut ⊠tillsammans: DÄ vÀxte vi tillsammans under gemytliga förhÄllanden.
Jag och Gunnar arbetade ofta tillsammans. Han höll i kameran och jag i pennan. Vi kallade oss âLill Ebbaâ och âLill Kaiâ efter Aftonbladets radarpar Ebba von Essen och Kai Rehn.
Vi arbetade ocksÄ mycket för att RÀdda VÀttern. Inte minst nÀr Gunnar blev ordförande i föreningen RÀdda VÀttern, dÀr jag var styrelseledamot. Under senare Är var vi bÄda med i styrelsen för RÀdda Munksjön.
Gunnar hade humor som vapen. Det var med humor och retorik som han drev miljöfrĂ„gorna. Jag tĂ€nker bland annat pĂ„ en tidningsrubrik: âJag ska spöka pĂ„ LĂ€nsstyrelsenâ.
Gunnar slog till med sin verbala förmÄga i filmen "VÀttern under utan". Hans budskap var klart: Ta upp ammunitionen frÄn VÀtterns botten! Flera hundra tusen har nu sett filmen.
Gunnar stod för âsynas-höras-omtalasâ. Han var verbal, lokal och global. Han Ă€lskade att resa. NĂ€r han var i Sydafrika sĂ„ kom han nĂ€ra naturen och djuren. NĂ€r han var i RumĂ€nien tog han bilder pĂ„ björnar och mĂ„nga fina naturbilder, i detta land som bjuder pĂ„ sĂ„ mycket upplevelser i naturen. Och dĂ€r trivdes âGunnar i Naturenâ.
NÀr jag fÄtt mitt eget dödsbesked för fem Är sedan sÄ kom Gunnar till sjukhuset för att ta farvÀl. Nu blev det sÄ att jag överlevde tack vare ett mirakel och fÄr nu ta farvÀl av honom, genom att skriva dessa minnesord.
Att dö innebÀr inte att det Àr slut ⊠det Àr början pÄ nÄgot nytt. Det kommer en dag dÄ Gunnar och jag trÀffas igen.
Mina tankar gÄr nu till Gunnars syster Ulla.
Vila i frid.